Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
beviser hvad rett han till slige skoger hafver, och sedan ungelle
och niute, hvad som Sveriges lag honum i then motten for en rett
afseijendes vorder. Hvar som ellers gör, schall icke minne therföre
är for annet voldzverke epter Sveriges lag straffat blifve.
Thernest skall och ingen, hvarken edle eller uedle, prester, bön-
der eller andre, vold hafve någen eke eller bökeskogh felle eller
nidhugge anten för fä eller till andre ringe nödtorfter vid plict, hvilkin
ther medt beslagin och lagligen til vunnen blifver, 80 mark dansca
for hvart trä felt blifver. Och anamme vi her medt all ekeskog,
hiort, hindh och rådiur udi vort besynnerligit hegn
och fridh, forbiudendes alle, e ho the helst äre, her emott någet
hinder eller forfang ath göre vid vore ogunste.
bökesko
, teslig
Infördt bland bref daterade Svartesiö 13 aprilis.
Frågan om adelns russtjenst gaf sedermera under årets lopp anledning
till upprepade skrifvelser från konungen. Redan i det nyss anförda brefvet
af den 30 januari till Johan Turesson kom han med anledning af oroande
underrättelser om pfalzgrefven Fredriks stämplingar tillbaka till ämnet och
skrifver därom följande (registraturet anf. st. f. 65 v.):
Ytterligere gode men, om the tidender och legligheter, som I
sende oss tilhonde, hvilke her Axel Ugrup tilscref her Ture Trolle,
så är forthenskull vort höge råd, at I vele same legligheter och
tidender någet hårdt på hiertat leggie. Ther vil utan tvill icke falle
finger emellom, e huru ringe thet acktes. Så tyckes oss for slige
legligheter
til och b
skull råd vara, ath ther tenktes än nu naget yttermere
ynnerlige mett then skipstiäniste, ath hon motte blifve
fulgiordt, effter som tit och offte utlofvat är, för hvilkin skipstiäniste
vi ’vele hvarken en eller annen forschonet hafve, mett minne än så
skedde, ath någon bor så longt ifrå siön, ath sådana skipstiäniste
vore honum så mygit olegligen, dhå motte han tess högre taxerat
blifve mett hestar, rustninger och hofmen. Ther må I rette eder
effter, forty hvar slige ansleger, som her Axel berörer om, schole
gå fore sig, dhå motte thet ske til siös. Therföre är på tiden, at
vi och tenkie ther någet emott så vell til vatn som til landz.
Ännu utförligare ingår konungen på saken i en skrifvelse från Uppsala
till menige adeln och ridderskapet kringom hela riket> af den 5 mars:
Vi etc. helse eder oss elskelige tro men, menige frelsit och
ridderskapit innan rådz och utan, som bygge och bo uti N. evinner-
lige medt Gudt. Käre gode men, eder fortenker utan tvill, huru-
lunde vi udi tesse forledne år både myntlig och scrifftlig eder alle
och mest hver besynnerligen tit och offte formanet hafve, dhet I
skulle fortenkte vara ath ruste eder mett then meste magt utaf cro-
nones län och edre arfvegodz, som I af stedt kome kunde. Så
hafve vi dog altid fornummet och besynnerligen af then vapensyn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
