Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1539
Till Örebro hänför konungen sålunda de åtgärder han här omtalar,
men den åberopade skrifvelsen förekommer icke i registraturet.
I samma bref till Småland omnämnes vidare, att visitatorernas upp-
gift bl. a. skulle vara att förehålla och förklara presterskapet de »christelige
kirkeordninger, hvilke vi genom forbemelte vår ordinarium [Norman] hafve
både för lérdomens och så för the christelige ceremoniers skuldt sticktedt,
förskrefvit och utgå latidt> (anf. arb. s. 168). Hvad som med dessa ord
åsyftas är icke fullt klart. Menas därmed en verklig kyrkoordning, så är
det ju icke någon omöjlighet, att det varit denna. som gjorts till föremål
för öfverläggningarna uti Uppsala och där måhända äfven skulle ha under-
skrifvits. Man hade från Danmark ett färskt exempel på ett dylikt för-
farande i afseende på dess kyrkoordinans. I de instruktioner, som på
herredagen i Lödöse i april 1540 uppsattes (se längre fram), åberopas ock
på flere ställen den kyrkoordning, som konungen ämnade låta utgå i prent>,
och i svaret på några af regementsrådet i Vestergötland år 1541 fram-
stälda spörsmål hänvisas till de »andelige ordinantier, som innan kort tid
skola i ljuset komma». Att denna kyrkoordning emellertid aldrig »kom i
ljuset», åtminstone icke i dess ursprungliga form, är bekant. Den var före-
mål för öfverläggningar på senare möten 1546 och 1547, synes då äfven
ha undergått förändringar, men därvid stannade det under konung Gustafs
regering.
Utan tvifvel måste den vidtomfattande fullmakten för Georg Norman
att vara »ordinator och superattendent» öfver »bisper, prelater och alle andre
andelige, deres förvante och underdåne i de religionssaker», gifven i Uppsala
den 8 december 1539 (se Thyselius, anf. arb. s. 122 0. f.), betraktas
som en frukt af detta möte i Uppsala och dess öfverläggningar, och det
ligger nära till hands att antaga, att den rättegång, som i slutet af året i
Örebro anstäldes mot Laurentius Andre& och Olaus Petri, sammanhängt
med det motstånd, som synes ha gjorts mot de kyrkliga förändringarna
under år 1539 !).
!) Anjou, anf. arb. II, s. 116, not, omtalar några »articuli ordinantiz> på
samt delvis på svenska uti Uppsala universitetsbibliotek, hvilka han, ehuru u
bestämma hänför till denna period för förändrin i kyrkoorganisationen. Den
svenska ningen har funnits, men uliv på latir verkligen i
nämnda bibliotek, men visa sig vid närmare påseende vara ett nde af någon
enskild person ga om tal punkter angående läran, ceremonierna, tukten och
undervisningen. Till ifrågavarande tid höra de emellertid säkerligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
