Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1540 271
skyddade, friede, frelste och beskermede under cronon och hennes
magt och vellighet, så väll her inrigis medt rett och retvise och för
alt öfvervoldh, som for utlendske eller fiendernes vellige öfverfall,
rof, mordh eller brandh. Så velie och alle, synnerligen the af frelsit
äre, altid lithe in till cronene och begäre hielp, tröst och undseth-
ning utaf henne, och effter så är, så skulle dhå medt rette alle hielpe
till ath förfordra, beskydda och beskerma thet som cronon tillyder,
och icke rifva eller slite henne ifrå medt urett thet henne tillyder,
såsom nu mygit skedt är. Och forthenschuld, hvar sådant udi tid
icke förekommas kan, doch [2: dhå?]: är storligen til befructendis, att
then artichel uti Sverigis lagh ingelunde medt tiden undvikes kan, ther
så uttryckes: ellies blifver kongerige hertugdöme, grefve-
döme, och än dhå minne. Och opå thet ath sådant icke ske
skall, vele vi, ath her effter skall platt inthet byte, skiffte eller köp
emellom skatgillet och frelsit giort blifve, medt mynne vi hafve ther
hoss vore egne, ther til forordnede; tesligeste ath ingen dell skal
blifva medt urette cronene ifrån tagit vid vore strenge neffst och
vrede, ther stadholleren och hans mettråd schole lathe hafve et got
och synnerligit upseende upå, samelunde ath oss och cronon må
ske then skiäll af konungs almenninger, som Sverigis lag inneholler.
23. Ått her effter schal i frå inge kirkier, closter, prebender,
spettall eller preste staffnerk någre godz eller gårder utan vort
kon:ge förlof, gunst och tillatilse köpte, pantede, bytte eller
tagna blifva.
Effter thet vi icke utan vore och rigesens merkelige besvä-
ringer oppenbarligen befinne, huru eronon och menige rigit til thenne
tidh genom köp, skiffter och forpantninger, som adelen medt kirkior,
closter, prebender och spettall om godz och eigendom giort hafve,
merkeligen forsvagat blifver; tesligeste och att the för utan dom och
rett eller vor gunstlige tillatilse tage och rappe [ifrå] kirkior och
closter etc. alt thet the hafva utöfver kommet, endoch sådant offte
och i månge motte forbudit varit hafver; och forthenschuld hafve
vi for menige rigesens beste ’skuldh, opå thet att cronon i någen
motte formeres och forbettres motte, ordinerat och stadgat, ath
effter thenne dag schall platt ingen, hvarken riddere, friboren man
eller någre andre, e hvem the helst äre eller vare kunne, utan vor
konungslige villie, tillatilse eller scrifftligit bevis medt vort bref och
incigle någre godz, gårder, engier, fiskevatn, torpestäder, skoger
eller utmarker eller annen eigendom i frå kirkior, closter, prebender,
hospitall eller prestestofner/ taga, köpe, byte, förpanta eller clandra
schole, hvarken hemeligen eller openbarligen, så frampt the undvike
vele vore strenge neffst och vrede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
