- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 1:a delen. I. 1521-1544 II. 1544-1560 /
533

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1547 33

motte vara frid och rolighet effter hans Nådes dödeliga af-
ång. Then alzmechtige Gudh vare h. Nådes lön med en
evig salighet för all then mödo och omsorgh, som hh. ko Met
för alles vores nytto och gagn haft hafver; oss är thet fast
omösgeligit att sådant h. k. M:t vedergella, vele vi doch lik-
väll effter vor yttersta förmågo medh alla ödmiukt och un-
derdånighet bevisa oss emot h. k. M:t, hans Nådes förstinno
och hans Nådes kon. af Gudi begåfvade lifsarfvar, som fattige
tro undersåter bör att göra, och tillhielpa medh råd och dåd
när then meniga man 1 rikit, at h. k. M:tz christeliga testa-
mentz ordning skall stadigt och fast vid macht hållen varda,
och om någor uthlensk eller inlendsk vore, thet Gudh för-
biudhe, som sig upsettie ville emot h. k. M:tz testamentz
ordningh och göra ther något hinder uthi, at icke ske skulle
effter h. k. M:tz yttersta villia, tå förplichte vi oss och vora
effterkommande till at stå sådana upsåt emot effter vora ytter-
sta förmåge, at thet skall ingen framgång hafva, uthan at h.
k. M:tz christeliga testamentz ordning skall, som tillbörligit
är, vid macht blifva. Thess till visso och högre förvaring
låthe vi, jag Laurentius, biskop till Upsala, och capitlet ther
sammestädz sampt med thessa eflterskrefna på hela clerkeritz
vegna 1 Upsala sticht, Olavus Petri i Stockholm, Andreas i
Frötuna, Olavus i Våla, Petrus i Torstuna, Paulus i Girista,
Johannes i Börstel och Magnus i Tierp, kyrkioprester; och
jagh Botvidus, biskop till Strengnes, och capitlet thersamme-
städz sampt medh thessa effterskrefna på hela clerkeritz vägna
i Strengnes sticht, Paulus i Floda, Ericus på Fogdö, Johannes
i Jäder, Hermannus i Kiula, Johannes i Torpa och Laurentius
i Öya, kyrkioprester; och jagh Henricus, biskop till Vesterårs,
och capitlet ther sammestädz sampt medh thessa effterskrefna
på hela clerkeritz vegna i Vesterås sticht, Gudmundus i Ret-
vik, Olavus i Fellensbro, Carolus i Tuna, Michael på Kop-
parberget, Vidichinus i Munketorp och Gudmundus i Balung,
kyrkioprester, hengia vor insigel nedhan för thetta bref. Da-
tum Strengnäs ultima januari anno Domini millesimo quin-
gentesimo quadragesimo septimo.

Några andra af de öfriga medstånden i Strängnäs utfärdade försäk-
ringar äro icke kända och ha säkerligen aldrig där blifvit uppsatta. Först
och främst gör Runell-Palmsköld i sin Förteckning öfver vi re hand:
lingar i Riksarkivet ingen antydan därom, hvilket han annars icke plägar
underlåta; för 1560 års riksdag t. ex. anmärker han uttryckligen, att flere
instrumenter» funnos utaf beslutet. Strax efter riksdagens slut beklagar sig
vidare konungen däröfver, att adeln dragit ifrån densamma »så godt som
utan afsked», eller att han ej med dem kunnat komma till »något ändligt
beslut», emedan hvar och en skyndat sin väg, »som han bäst kunde» (jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/1/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free