Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 1549
mogen nödige äre att vete, så att samme tilförordnede och så
på samme tid alle clagemål och ärender förhöre och ransake
motte, som dhå udi alle landzender förefalle kunne, och them
granneligen upschrifve late och udi underdånighet förskicke
kon:ge Ma:t tilhonde. Och um älliest någre besynnerlige
ärender udi hvar landzände till att beställendes vore, som är
um kyrkiones tiende, um ängiers och åkers rödning och dik-
ning, um nye hemen till att uptage och byggie, rikit till
förbättring, och annet sådant, e hvadt thet helst vare kan, dhå
kunne the, som ther häden drage skole, ther um blifve nöd-
torfteligen instruerede och underviste,
huru the sådant seden
medt almogen beställe skole.
Bilagdt detta rådslag är ett af Georg Norman författadt förslag til
propositioner på >»riksständernas» blifvande sammankomst, vare sig der
blefve allmän eller på flere särskilda ställen (»in besonder») Förslaget var
afsedt att insändas till konungen, men har aldrig blifvit fullbordadt. Det
framgår likväl af detsamma, sådant det föreligger, att propositionerna skull
berört tre hufvudpunkter: 1:0) den kristna tron och religionen; 2:0) den
farliga politiska ställningen och nödiga försvarsåtgärder; 3:0) den »förderf
liga köpenskapen Redan på den andra punkten afbrytes emellertid ut-
kastet. I afseende på den första erinras om, huru nu gällande lära och
kyrkobruk blifvit på flere möten gillade och antagna och huru man efter
anstäld pröfning funnit den förra öfverensstämmande med Kristi, apostlar-
nes och fädernas lära; vidare huru de »gamla bi koparne» gått till väga
emot konung och rike, hvilket senare de velat förvandla till ett pfaffen-
reich>; hvarjämte hemställes, huruvida de borde åter antagas, ifall de ville
tränga sig in och »gesminkter gestalt» föra riket in i den förra träldomen,
aworumb euch den, heter det mot slutet, »sulch ahnligghen wirt vorgestelt
und eroffnet kegen kunigl. M:t euch darauff, im fall dess reich und wir
samptlich dorumb sollen etwen ersuc ht werden, wes Ir alsden in dem
thun oder zu lasen egentlichen geneigt, zu ercleren.
nes i fråga om den andra punkten
beckarne.
0
Af hvad som näm-
framgår att densamma närmast gält Ly
Interim» nämnes icke uttryckligen uti rådslaget och lika litet af Nor-
man i hans utkast; det torde dock ej vara tvifvel underkastadt, att det-
samma åsyftats i de stycken, som handlade om religionen, helst det, som
bekant, bl. a. gick ut på att äterställa den biskopliga myndigheten. Frågan
därom hade redan tidigt på året sysselsatt konungen. Den
han tillkallat Georg Norman och mäster Olof [Petri] för att rådgöra med
dem om interim, men resultatet af denna öfverläggning är obekant, och
öfver hufvud känner man ej något om konungens eller Normans ursprung-
liga ståndpunkt i denna sak. Något senare sammanträdde emellertid uti
Uppsala biskoparne i Uppsala och Strängnäs, två utskickade från bisko-
pen i Vesterås samt fyra prestmän från Uppsala och Stockholm och
uppsatte en högtidlig protest emot samma interim. Tegel (anf. arb. II,
sid. 277) hänför denna akt till den 30 mars. Hans uppgift, att »the
förnembligeste af bisperne och clärkerid öfver hela riket» varit försam-
12 mars hade
lade, bestyrkes likväl ej af några bevarade handlingar, och att ett kyrko-
möte skulle varit sammankalladt, har
man sålunda ej fullgiltiga skäl att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
