Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1559 659
Ett »register» innehållande de vestgötska frälsemännens egna upp-
gifter om sin uppbörd, men utan något angifvande af antalet rustningar,
förekommer bland Acta ang. Ridderskapet och Adeln i Riksarkivet. Med
de förnämste af adeln, såsom Gustaf Olsson [Stenbock], synes särskild upp-
görelse ha träffats (jfr konungens bref till Gustaf Olsson och Peder Brahe
den 7 juni, riksregistraturet anf. st. fol. 84).
2) I Uppland.
Upplandsadelns skrifvelse till konungen om ändrade grunder för
utgörande af deras russtjenst. Uppsala 1559 den 20 maj.
Afskrift i Hog. Bielkes afskriftsamling i Uppsala universitets-
bibliotek vol. II fol. 340, jämförd med en afskrift från senare
hälften af 1500-talet bland Acta ang. Ridderskapet och Adeln
i Riksarkivet. Orden inom klammer äro tillagda efter den
senare.
Stormechtigeste furste, aller nådigste herre och konungh!
Vi fatige e. k. M. ödmiucke och trogne undersåtter hafve
e k. M. till thett underdånigste att betacke för all gunst
och nåde, eders kong. M:t langligen och udi alle måtte oss
gunsteligen giordt och bevist hafve, för hvilkit thenn alz-
mechtige Gudh e. k. M. richelige belöne, och vi fattige
undersåtter medh all som största flit och trohet osparlige
förtienne vele, så lenge vi lefve. =
Aller nådigste herre och konungh! Vi hafve i underdånighet
— genom Gabriel Christiernsonn — förstådt ider konung. Ma:tz
gunstige vilie och befalningh om thenn tienst, som vi iders Ma:t
och cronon utaf e. k. M. länn och våre egne ärfvegodz plichtige äre
till att hålla, i så måtto [att] verderingen är enn spann korn för enn
mark, I LE smör för 2 $ och ett fatt jern för 7!/; + [ort:r], och
sidan af förläningen holla enn vellrustat karl och hest af hvar 100 +
och utaf arfvegodzet enn karl och hest af hvart 150 $. Så epther
thet att på tug och rese [en] stor förtäring och bekosning falla vill, i
thet att man inthit annat änn peninger hafver till att taga att holla
samme hester och folk medh, och helst för oss fatige men her i Up-
lanndh, dy hvart utt helst thet gella kann, då hafve vi altidh thenn
längste vegh, theslikist thet man sådanne hester och rustningh och
jemvell dugligit folk icke så hastigt till väge komme kann, ville thet
falla oss för svårt, helst för thenn skuld thet till förmodandis är, att
hvadh varer vi [fatighe menn] till väge (åstadh) komme kunne, scholle
udi ofridlige tider, thå som mäst omtränger, icke kunne så dyre
selies, och jemvell icke eller nu, epther thet vi fatige männ icke
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
