Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1541 hösten.
Odaterade propositioner till »regementsrådet» på svenska, men kon-
ceptfragment på tyska, skrifna af Georg Norman, finnas äfven. 4 ark +
ett insatt mindre blad. Akten börjar »Kon:ge Ma:tz synnerlige besvär-
ningh>. Elfte punkten, som omnämner Hans Jerich såsom ännu lefvande i
fängelse, hänvisar framställningen till år 1541, före hvars slut den måste
ha afgifvits, då enligt andra handlingar nämde beryktade äfventyrare samma
år aflidit; hans dom fäldes åter, såsom förut omtalats, den 5 januari 1541.
På insidan af andra bladet äro några frågepunkter införda afseende, hvad
lit man kunde sätta till den nya konfederationen med Danmark, hvarigenom
september 15341, tiden för fördraget vid Brömsebro, sättes såsom andra
gränsen. Något svar på dessa propositioner är ej kändt.
Inledningen åberopar k. Maj:ts mångfaldiga göromål — han har e
som oftast sjelf måst vara både kansler och krigsråd samt öfverse alla ri
kets räkenskaper, hvarigenom han blifvit svag och sjuklig — hvarföre rege-
mentsrådet måste tänka på utvägar att minska denna konungens möda och
omsorg
Första »besväringen K. Maj:t har under denna tid, som skulle vara
fredlig, »endels» haft lika stora utgifter som under krigstid; på längden kan
k. M:t ej bestrida sådana utgifter med rikets uppbörd och ränta.
K. Maj:ts kammare vore illa försedd med »råd», ty ingen ville
saken före, liksom den rörde k. Maj:t allena och ej riket. Hade
ej sjelf haft så noga upseende därpå, så hade hvarken med upp-
börd eller utgift gått rätt till, hvilket allt gjorde k. Maj:t en dråpelig be-
sväring>.
3. På Stockholms slott hålles ingen ordning. Ehuru tillförsel göres
dit från alla landsändar, kommer nästan allt sammans bort »under hän-
derna». Komme någon nöd uppå, vore ovisst huru man kunde uppehålla
slottet med proviant. Orsaken är denna, att ingen inventering eger rum år
från år, på hvad som är öfver eller hvart det kommer.
7 I riket är denna tid en stor hop ryttare. De sakna både »rith
mestere» och fodermarsk, som kunde se till att det ginge lika och rätt till,
där de ligga, att ej undersåtarne för mycket undertrycktes. Likaså med
knektarne.
Ehuru k. Maj:t i lång tid låtit sjuda salpeter och tillverka ri
fans endast ett ringa förråd däraf, emedan hvarken därmed eller med a
tilleriet i sin helhet hölls god räkenskap, ehuru det var af icke liten vigt
för riket. K. Maj:ts skepp och skeppsgård voro ej heller väl försörjda.
6. K. Maj:t använder årligen icke ringa summor utomlands på
>främmande kunskaper» och kan ändock icke förfara något af synnerlig vigt
för detta rike.
7. K. Maj:t har i många år beklagat sig öfver den otillbörliga kö-
penskap främmande köpmän drifva med förderfvade och förfalskade varor;
vidare sätta de »skendeligen» sina varor »af vägin och thett rette verde».
De inländske köpmännen se ej heller på sin handel, köpa varorna dyrt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
