Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bihang 793
frälset i Vestergötland. Slutligen skulle herr Gustaf Olsson tillskrifvas, att
han sände Sefverin Kil och Peder Andersson med 100 karlar in åt Syn-
nerbo och Vesbo; på samma gång skulle herr Måns Johansson och Ture
Trolle befallas att underhålla förbindelser med dem.
1543 sommaren.
Koncept på tyska af Georg Norman med titel: aRadtslag auf den ar-
ticulen belanghen die inlendischen sachen mit den pauren». 5 ark. På
sista sidan står »acta et conclusiones Suderkopie, quomodo agendum cum
seditiosis. A:o 43». K. Gustaf vistades i Söderköping dels ett par dagar
i början af juni detta år, dels ett par veckor i slutet af juli och början af
augusti. Utan tvifvel är akten att hänföra till det senare tillfället
På k. Maj:ts nådigste förbättring har rådet enhälligt funnit för godt
och rådligt, att ett offentligt edikt utfärdades, hvari åt de bönder, som
blefvo lydaktige och hjelpte att betvinga dem, som ännu ströko omkring,
kunglig, kristlig och felig> lejd för all fara förkunnades af två de förnäm-
sta riksråd; ediktet skulle »ställas> af herr kanslern och sedan öfversättas;
2) de förnämste af bönderne borde konungen förflytta till andra,
orter uti riket; äfven borde konungen förskrifva från hvarje härad fö
de förnämsta bönderna och sjelf tala med dem; 3) presterna, som gifvit
stor orsak till upproret, borde med en ny ed förbindas att med Guds ord
bestraffa sådan olydnad; gjorde någon af dem nu eller hädanefter däremot,
borde han straffas med döden; 4) böndernas bevisliga besvär och klago-
mål borde afhjelpas; 5) för att förekomma vidare oroligheter bland bön-
derna, att de ej möjligen i hopp på hjelp af de Burgundiske började ett
svårare uppror, borde krigsfolket ej entledigas, utan inqvarteras på lämpliga
orter, t. ex. Kalmar, Lödöse, äfvensom i Finland: när de ej vidare behöf-
des, borde k. Maj:t öfverlåta dem till någon af sina bundsförvanter; 6) för
att inj större skräck hos bönderna borde man »thetlich angreiffen> dem
på hvilka de förtröstat, att både in- och utländske däraf finge fruktan; så-
dant borde äfven tillskrifvas konungen i Danmark, att äfven han bidroge
därtill med skepp och folk enligt förbundet. 7) Slutligen påminnes konun-
gen om att yttra sin mening i fråga om de förslag, som framstälts från
Frankrike och Cleve!). Af de sista orden i rådslaget synes det, som om
en utförligare framställning af de ursprungliga orsakerna till förbundet med
Frankrike varit afsedd. Någon sådan finnes emellertid ej införd.
På ett särskildt ark, som legat ihop med detta rådslag, finnas nägra
förslag till disposition af knektarne m. m., upptecknade af Georg Norman.
1543 nov. 12
Koncept på tyska. Enligt slutorden skulle rådslaget bekräftats med
de närvandes underskrifter och sigill. 13 ark
!) Jfr Sprinchorn, Om Sveriges politiska förbindelser med Frankrike. Hist. Bibl
VII, s. IT oc fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
