Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
798
ey». Sistnämda yttrande, utan datering, är nästan ordagrant detsamma som
motsvarande del af rådslaget ??/; 1547.
Den 8 april kallades några af konungens »gode män och råd», som
voro »näst vidt handene», att infinna sig i Stockholm för några »riksens
anliggiende ärender skuldt> första söndagen efter påsk, d. v. s. den 17 april.
Enligt registraturet anf. år fol. 111) utgick kallelsen till Lars Turesson [Tre
Rosor], Gabriel Kristersson [Oxenstierna], Lars Siggesson arre], Ivar Fle-
ming, Jon Olsson [Gyllenhorn], Nils Krumme, Björn Pedersson [Bååt], Johan
Pedersson [Bååt] och Nils Pedersson [Bielke]. Huru många som verkligen
infunnit sig, är ej bekant.
På skrifvelsen och suppliken från Viborg svarade konungen i ett bref
till fogden Måns Nilsson den 30 april (riksregistr. fol. 127 v. o. f.; tr. i Handl.
till Finl. Hist. VII, s. 204), hvari resolution gafs på de i rådslaget afhandlade
frågorna och önskningarna. I brefvet åberopas de tillstädesvarande råds-
herrarnes råd. I ett bref till Viborgs borgare af samma dag hänvisas till
denna skrifvelse. Brefvet till fogden Tommes Jönsson (anf. arb. VII, s. 203)
åter handlar om de punkter, som angingo Åbo stad. Straffbrefvet till den
finska adeln den 28 april (anf. arb. VII, s. 200) ingår icke på dess petita,
men berör däremot frågan om rågången mot Ryssland.
1, Rådslaget om Ryssarnes afsked.
1) På k. Mits höga betänkande har rådet ansedt för godt, att efter
ryska sändebudet påstode, att om k. M:t ej läte nedbryta gränsfästet vi-
salmi, gåfve de Ryssar upprättelse, som lidit skada, och om det ej blefve
så, som det varit på »hertig Jörens och hertig Magnus’ tid», då vore freds-
brefvet förbrutet genom k. M:t, så skulle man svara, att k. M:t redan för
2 år sedan låtit ryssen »Keelar» förstå k. M:ts besvär; men då densamme ej
rätt framfört sitt »afsked>, ville k. M:t svara storfursten med ett eget bud
och framställa sina undersåtars besvär vid gränsen, och borde buden af-
sändas till sjös till Nyn och medhafva en förståndig karl, >som såge hvadt
ledt och hvadt diup ther våre>. Efter man förnimmer, att sändebudet ej
är skickadt af storfursten, borde k. M:t hafva sitt eget sändebud till honom
med den befallning, som »thenne instruction inneholler>. 2) Efter ryska
sändebudet ingenting sagt om rågången, och det blifvit bestämdt att den-
samma skulle hållas detta år »tempore Helie>, vore af nöden, för att skul
den ej skulle skjutas på k. M:t, att man besökte den med följande perso-
ner (namnen ej utsatta). Om Ryssarne yrkade att Svenskarne skulle sam-
tala med dem inom ryska gränsen, finge de senare, efter något motstånd,
gifva efter, dock med förklaring, att de ej gjorde det för k. M:ts skuld,
utan för sin egen. Det vore bättre att förtäringen skedde i Ryssarnes än
i Svenskarnes land
2. Rådslaget på de finska brefven.
1) Måns Nilssons bref.
1) Nedbrytandet af det höga »>kuretornet> vid Viborg ansågs böra
ske med det första. — 2) Frågorna om de tyska köpsvännernas rätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
