Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
808 Bihang
oxar, Uppland och Östergötland med spannmål, dock endast till k. M:ts
behof; 4) att i tid anskaffa utländska varor; 5) att sörja för befästningarna
vid gränsen och hålla uppsigt öfver Danskars och Lybeckares hemliga
stämplingar; 6) att ingå en »vänlig förening» med kejsaren samt söka vinna
några städer genom att erbjuda dem samma handelsförmåner som Lybeck;
7) att vinlägga sig om >»visse kundskaper» i främmande land. K. M:t skulle
vidare »förständigas» om »förtalde ärender» genom ett skriftligt betänkande.
I sig sjelf ger ej akten, som af gammalt tillhört rådslagssamlingen,
någon ledning för dateringen, då Lybecks och Danmarks »praktiker» under
mänga år voro föremål för k. Gustafs uppmärksamhet!). Ett odateradt
brefkoncept af k. Erik, funnet bland »Acta Historica»>, kompletterar emel-
lertid densamma och lemnar i afseende på tiden några hållpunkter. Där
uppgifves, att Erik, efter fadrens afresa (orten angifves ej) och på hans be-
fallning, rådgjort med Sten och Abram Eriksson Leijonhufvud) samt Peder
Bragde om någ artiklar» och svaren i korthet — af samma
innehåll som i »rådslaget> samt hänvisas till ett skriftligt betänkande af
nämda personer. Man har alltså här ena tidsgränsen Abram Eriksson
dog 1556 och som den ryska oron ej med ett ord beröres, kan akten
svårligen vara från senare år än 155 Först på hösten 1549 synes spän-
ningen mellan Sverige och Lybeck åter ha blifvit mera akut (jfr handlin-
garna från 1549 och 1550 här framför). Ehuru man mot Danskarne länge
hyst misstro, är det egentligen först från 15351, som deras afvoghet blir en
ständig källa till bekymmer och till »rådslag Man kan sålunda ej gerna
gå längre tillbak Talet åter om russtjenstregister visar under sådana för-
hållanden hän till tiden 55
egde rum. Som i konceptet nämnes, att drottningen, >min kära fru moder»,
1 bag ESA
af 1550)
Man stannar således vid våren 1551 (möjligen slutet a
eller sommaren 1553 (jfr sid. 744), och i och för sig kunde hvilketdera
fen då enligt registraturet k. Gustaf i febr. 1551 vistades
i Vesterås och reste därifrån i slutet af månaden, under det Erik har stan-
nat qvar (bref af honom i fadrens namn ?!/,, 4/,), och då Erik vidare i
som helst passa. NV
bref till Peder Brahe den ”?/, yttrar sig om en framställning Sten Eriksson
lofvat men underlåtit göra inför konungen af »begges edh meninger> om
de artiklar Erik på k. M:ts befallning i Vesterås förehållit dem och »andra
goda män», samt i afseende på punkten om adelns »förläningar» åberopar
konungens nyss förut utgångna bref af den !3/, om russtjenstförhandlingar i
alla stift, så synes man ha goda skäl att hänföra betänkandet till febr. I 551,
låt vara att det ej nast uppsatts. Förslaget att söka en » vänlig handel
och förening» med kejsaren får då en naturlig hänsyftning på den år 1551
pågående förhandlingen med denne, och talet om k. Gustafs puppmaningar>
torde syfta på de mot Lybeck riktade framställningar och åtgärder, som
utmärkte året 1550.
Det förekommer dessutom åtskilliga fragment af tyska och svenska
rådslag, ett odateradt rådslag af v. Pyhi, hvars innehåll ej ger någon led-
ning för tidsbestämmelsen, ett odateradt fragmentariskt betänkande af y
Pyhi och Norman ang. vissa kansliakters förvarande genom sekreteraren
Valentin v. Littich samt den franska underhandlingen (15432), äfvensom
rådslag stälda till hertig Johan.
) Enligt en gammal, men oriktig anteckning skulle akten vara ett »herti
concept» och höra till 1560.
Eriks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
