Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 1561
staden allmogen vore fri, skulle hvar skattebonde tilhielpa sex öre
och hvar landbo tre öre om året, hvilket skulle begynnas at hållas
om erichsmässan då nästkommandes, och hvad som upbäres af de
förlänte härader, det skulle de behålla, som länen hade, til at för-
sörja sina bud med. Detta skulle nu först försökas på detta året til
görandes, på det man måtte få se, huru konungen kunde komma der
med til och hvad gagn det kunde ska
Deslikest blef ock om någre artiklar förhandlat uti religions-
saker, nemligen om sacramentens uphöjelse och tilbedning, så ock
beläter, altare, lius och mässekläder.
Den samma tid uti Arboga lät konung Eric med sin härhåld
och trumpetare omblåsa och utropa, at han ville gifva herr Svante
Sture, herr Peder Brahe och herr Gustaf Johansson i sin tilkommande
kröning grefve namn och stånd, hvilket också skedde.
Fr n om den kungliga arfsrätten behandlas i Arboga artiklar och
beröres i beslutet om det engelska giftermålet!). I projektet till förlikning
med hertig Johan den 10 jan. 1568 åberopas i afseende på arfsrätten utom
arfföreningen i Vesterås bland annat stadfästelserna i Arboga 1561 och i
Stockholm 1566. Vid sistnämnda tillfälle åtminstone var det fråga om arfs-
rättens insättande i lagen och fattades beslut därom Hvad hertigarnes
intagande i rådet angår, kan endast anföras, att hertig Karl mot slutet af
konung FEriks regering synes ha tillhört rådet, liksom han, då Johan III
1569 tog sitt råd, nämnes först bland de utsedda.
Lydnad mot de gode män, konungen kunde komma att förordna i
hvarje landsända, utlofvas i beslutet af den 15 april, och frågan har så
lunda varit på tal. — Om nämndens konstituerande har jag ej funnit
några samtida uppgifter. Att den varit i verksamhet före riksdagen fram-
går af ännu bevarade domar?). Enligt en arkivanteckning har den beseglat
ett af exemplaren utaf Arboga artiklar.
I afseende på tavernerne skref konungen den 27 juni från Flott
und till fogden Johan Siggesson i Möre, att »>menige man lofvadt sig v
gifve oss till att holla våra bud och brefdragare med, hvar skattebonde 6
öre och landbo 3 öre» (Kammararkivet), och i det tryckta patentet dat. Elfs
borg den 31 augusti 1561 heter det:
—- — Och hafve vi tvenne reser um sådane tavernere och
gesthus latit tilscrifva alle våre fougder öfver hele riket, såsom vi
ock uthi eghen konglige persone uthi thet herremöte och sam
qvemb, som uthi Arbog
ha senest vardt berammet och hållet, menige
rikesens ständer vår velmening her uthinnan förstå lote; så se vi än
nu gerne, at sådant måtte stelles uthi verket, effter
s lagh
uthviser och förmäler, at taverne allestädz her i riket legges
skole -
ämf. äfven beslutet i Stockholm 1560, Sv. Riksdagsakter I 7
dombref af 7 personer »af k. M:tz nempdes, utfärdadt den 12 mars 1561
finnes i den uti Riksarkivet deponerade Årstasamlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
