- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
7

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 1561 Lå
|
| Presterskapets svar.

Afskrift, troligen från 1300-talet, i den Hadorphska samlingen

i k. Biblioteket i Stockholm, jämförd med ofvan vid n. an-
förda afskrift ur Palmsköldska samlingen, från hvilken öfverskrif-
ten är tagen

Svar uppå the puncter och articlar, som stormächtige

högborne furste och herre h. Erick dhen 14:de Sveriges
Göthes och Vändes konung vår allernådigste herre hafver
gunsteligen låtet sitt klärkeri föreställa, till hvilket the uthi
underdånighet så svarat hafve:

Först om sacramentzens uphöijelse och tilbedelse.

Sacramentzens uphöjij[e]lse seije vi vara en velkorligh cere-
monia eller medeltingh, then frit kan antingen hållas eller afleggias,
doch så at thet sker uthan förargelse. Men sacramentzens tilbidiande
hälle vi vara af nödhene, therföre at ther är san Christi lekamen
och blodh, som all äro och vördningh verdh är.

Thet andra om beläter.

Hafva beläter, när man ellies tagher sigh vara för misbruk och
vantro, är ingen syndh i sigh sielft, men at Gudh i schrifften hafver
förbudit beläter, är förthenskuldh skedt, at man icke skulle tilbidia
them !).

Altare behöfva icke vara i kyrkione flere, än it, ther man hand-
lar sacramentet uppå. Messeklädher och vaxlius hålle vi och för
velkorligh tingh, them hvar och en församblingh kan behålla eller
icke, effter som hennes lägenhet tillsägher.

Thet tridie om kyrkebalken.
Uthi kyrkebalken äro mong stycker, som behöfva förandras,
till hvilket behöfves tidh och stundher.
Thet fierde om förbodna ledher i echtenskapshandel.

Ändoch then h. scrifftz förbudh icke sigh så vidt uthsträcker,
lickvel synes nyttigt och höfveligit vara, at echtenskap icke tillates
närmer än till fempte ledh på en thera sidhon:

’) I afseende på »beläter i kyrkan jämför öfverläggningarna med presterskapet i
Stockholm 1562 här längre fram.

256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free