Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2T1
68 1562
bestälte både om knechter, hängstridere och annet selskap, som medt
skulle gå, tesligeste sielf förskaffede och bar up til koning Erich
en hop » upå thet at samme mishandel hade skolet tess bättre
gå för sich. Och effter thet icke kunde ske, som han gerne sedt hade,
gaf han koning Erich -sthet råd, at the skulle sätties fänglige, doch åt-
skilde hvar på sit rum. Så var på samme tid grefve Per och grefve
Göstaf dhå ther icke tilstädes. Therföre sade Christer Person och gaf
thet så före, at the våre ute til at rese landit emot koning Erich.
Mer eller mindre utförligt uppgifves detsamma i öfriga anklagelse-
skrifter mot konung Erik, af hvilka en talar om den tid, då den olyck-
liga konstitutionen om rosstjensten» gjordes i Uppsala. De handlingar,
som finnas bevarade från 1562, äro återigen icke många.
Framställning af adelns önskningar i afseende på vapentjensten.
Samtida handskrift, med egenhändiga rättelser och tillägg
af Sten Eriksson [Leijonhufvud] samt på ett ställe af Hog.
Bielke, sammanförd af tvänne fragment, det ena bland Acta ang.
Ridderskapet och adeln!), det andra, i kanten något skadadt,
bland Acta Historica i Riksarkivet, numera förvarad bland Riks-
dagsakta därsammastädes. De spärrade orden äro af Sten Eriks-
sons eller Hog. Bielkes hand.
Iteme om then handel och then tienest, som i Jönekiöping
blef beslutet, att holle af hvare 300 mark en rustning och siden i
Stokholm er verderingen bevilget och samtyckt:
Först att iblant de rustninger, som holles skolle, motte vare
tredingen skytter med gode starke hester for then orsack, att
man någen hade, som både med forrering och eliens ens nottort
fordre kune, ther tog for handen ere.
Item hvad sethegorderne belange, äre vi hans kon:ge Ma:tz
trogne adelsmend på thett underdånigste begierendes, att vi them i
sodane motte kune frie niute, som vi them af kon:ge Ma:t saligh
och högloflig i hugkommelse tilförrende haft hafve och samelunde
vore foreldre för os, doch ther igonum ecke krones tienst
skall forminskes, utan opa thet att hvar må tess better
hafve rad till att holle ope then tienst, han plichtig er.
Item the fatige af adelen, som ickie formåge effter sin rente
holle mere en en hest, att the då åf kon:ge Ma:tz nådige gunst motte
före ett draftig tyg: dem till medel.
Item hvad kronenes län belanger står i ko:e Ma:tz nadige
gunst, hvem thet hos hans ko:e Ma:t underdanigst for-
verfve kanc,
’) Det är detta fragment, som omnämnes i Forssells Sveriges Inre Historia,
sid. 87 och not !).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
