Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1565 129
h. kong:e Ma:t sin siel och salighet skall settie uthi fare, begärendes
gunsteligen, att I ville thette uthi en godh meningh förstå, thett h.
kong:e Ma:t sin nödtorft så vidlöfftigt förelarer, och icke uttyde thett
annerledes, än till thett bedzte, effther som thett och af h. kong:e
Ma:t ment är. Ty h. kong:e Mart vill icke thess mindre hafve um-
sorgh och omak för Sverigis rikes välfärd, så väl som för sin eigin,
hvilket h. kong:e Ma:t sigh förser, att thett her till icke annerlunde
skall hafve sigh befunnet.
Thesse äre nu the ärender, som kong:e Mat vår aller nådig:te
herre hafver befalt på thenne tidh eder förtälie, som I nu hört hafve,
Till thett förste then sanfärdige berättelse emot the Danskes lögn-
afftige förehafvende, ther the seije vare till fridh benägne.
Till thett andre, hvadt orsaken är, att her icke är så stor till-
förningh schedt och hvarföre her är nu en dyr tidh i riket.
Sammeledes hure kong:e Ma:t moste tage saken före emoth the
Danske i thenne tilkommendes vår, och hvadt undsättningh h. kong:e
Ma:t utaf eder, h. kong:e Ma:tz trogne undersåther, skall hafve att
förmode.
Så och hvadt edert betenkiende är um h. kong:e Ma:tz gifftermål.
Och förser h. kong:e Ma:t sigh, att sådennt altsammens skall icke
annet vare, än thett som sanfärdi rättvist och Sverigis rike nyt-
tigt och gagneligit och eder uthi ingen måtto besvärligit vare skall.
Therföre h. kong:e Ma:t förmoder ett gott och behageligit svar, ther-
utaf h. kong:e Ma:t kunde förnimme, att h. kong :tz trogne un-
dersåther så väl som h. kong:e Mat sielf lather sigh um Sverigis
rikes gagn och beste någet vårde.
Propositionerna äro odaterade, men om året råder ej något tvifvel.
Om den närmare tidpunkten ha däremot uttalats olika meningar. Af gam-
malt har man hänfört framställningen till ett möte i Stoc kholm i april 1565,
som hållits för att vara en riksdag (därom mera nedan), och denna upp-
fattning har delats af författare ända ned i senaste tid. !) En motsatt åsigt
har dock uttalats af F. Westling ?), som anser, att propositionerna afgifvits
vid något »marknadsmöte», utan att dock närmare antyda tid och ort och
utan att för öfrigt ifrågasätta nyss omnämnda riksdags hållande. I sjelfva
verket synas ordalagen gifva stöd åt den senare meningen. Hade det varit
en verklig riksdag, skulle väl konungen icke låtit uttala sin förvåning öfver
att så många infunnit sig trots det dåliga väglaget. De ord, hvarmed han
låter ursäkta sitt uteblifvande, visa för öfrigt otvetydigt, att han ej befann sig
på sjelfva mötesorten, men af riksregistraturet framgår, att han så godt som
hela april vistades i Stockholm, där riksdagen skulle hållits. Det ligger då
ra till hands att hänföra framställningen till distingsmarknaden i Uppsala
i februari 1565, där man vet att ärenden behandlats, som i propositionerna
äro vidrörda. Frågan är blott, om dessas innehåll låter härmed förena sig
!’) Jfr Wingqvist, Om svenska representationen i äldre tider, sid. 97; A. Nilsson,
Den svenska riksdagen under Erik XIV:s regering, sid. 33 o. f.
2) Det nordiska sjuårskrigets historia, Hist. bibl. VI sid. 501.
Riksdagsakter II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
