Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 1569
stäcket tidh väl få ett annet och bättre sinne, om the icke vele
hafve fridh, att the då väl skole, effthefr] vi Svenske äre the
Dansche så väl nu som förre, näst Gudz hielp, starke nogh,
hafve och en rättfärdigh sak och genom h:te kong:e Ma:tz
höge giffthermål hafve kongen i Pålen och månge andre
furster till väner och förvanther, flere än the Danske hafve
hafft här till; hafve och ännu, Gudh thess lof, in till thenne
tidh hafft godh lycke och framgång udi alle krigshandlinger.
Till [thet] ottende skall och förhandles um hielp af clärkerid.
Enligt Messenius (anf. st.) skulle rikets råd den första dagen föreläst
ständerna en utförlig framställning af konung Eriks brott och orsakerna
till hans afsättning. På utarbetandet af anklagelseskrifterna mot konungen
nedlades mycken möda. Den första utgick, såsom redan är anfördt, från
Vadstena. Den andra uppsattes i Stoc kholm i november 1568 och användes
vid de underhandlingar, som i slutet af detta år fördes med de olika lands:
orterna. Denna skrift blef föremål för en betydande omredigering utan att
denna likväl synes ha blifvit använd (Riksdagsakta i Riksarkivet bland an-
klagelseskrifter mot konung Erik). En tredje anklagelseakt, ganska olika de
öfriga, är den, som tryckts i Hist. Tidskrift 1888, sid. 270 0. f. Den, som
närmast öfverensstämmer med de punkter, som i berättelsen om riksdagen
anföras, är den, som sedermera samma år trycktes (den första af de skrifter,
som Klemming i »Ur en Antecknares samlingar», andra upplagan, sid. 56
omtalar) och som här efteråt införes under »Utgångna skrifvelser».
I sista punkten antydes, att med presterskapet skulle förhandlas om
någon >»hjelp». Att saken verkligen på riksdagen varit före, finner man af
antydningar i Kammararkivet. Bland räntekammarböckeérna för året före-
kommer äfven »Henrik Mattsons räkenskap för hielpe- och ovisse peninger
etc. pro anno 1569», upptagande bland annat hvad presterna i en del af
Sverige skänkt K. Maj:t i penningar och silfver. Redogörelsen omfattar
Norrland, Uppland, Södermanland och Närike samt till någon mindre del
Öster- och Vestergötland, äfvensom Finland. Redan den 6 februari gjordes
den första inbetalningen (Häfver i Uppland). Uppbörden försiggick för öfrigt
hufvudsakligen på våren, men fortgick äfven under sommaren och ända in
på hösten, då en ny hjelpgärd i penningar äskades icke blott af prester,
utan äfven af borgare och bönder. !)
I Finland, som Henrik Matssons redogörelse äfven omfattar, uppburos
hjelpepenningar både af adel, prester, länsmän och borgare. Anspelningar
på riksdagen .göras i ett reversal, hvarmed presterna i Ångermanlands norra
prosteri insände sin silfverhjelp (orig. i Henrik Matssons nyssnämnda räken-
skap i Kammararkivet):
effther thet then högatige och vördigh herre archiepiscopen
hafver thet scripterlig tilkenne gifvit, att the norlenskia presterna
skolle thet till hierta lätha gå, som för handän nu är om thenne rike-
sens store nöd och ombekosnad, som uthi alle puncter varit hafver,
thet som hos nu hvar man nogsamptligen i sorg och nöd namkonnogt
är, så en nu the ther till tenkia skolle med en sådana besked, att the
’) I de utförliga längderna på dessa hjelpskattepenningar, som insamlades från
dec. 1569 inpå följande år, förekommer ett och annat reversal, som måste hänföras till
denna tidigare hjelp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
