- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
338

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338 1569

förvanter och slecht och hele Sverigis rike til störste skam och
blygd, tagit sigh sin frille, then en ringe landzknechtz eller
stockeknectz dotter är, til echte hustro och latit henne kröne
til Sverigis rikis drotning och hafver ther medh bespottet och
förachtet alle höge potentater och furstlige personer, så ock
sin eigen faderlige herkumpst och Sverigis rikes herskap och
adel, hvilket ock ther uthaf noghsampt kan bevises, effter han
ock någre gånger hafver förbannat then stund, at hans salighe
fru modher skulle taghe någhen svensk til ächte.

Han ville ock medh samme sin skendelige gifftermål komme
sine bröder ifrå Sverigis rikis succession och at hans barn
allenest skulle blifve vidh regementet, så som han ock ther
igenom mente sigh hafve ytterlighere tilfelle och lägenhet at
tvinge sine bröder och andre flere ständer her i riket.

Han hafver ock varit til sinnes, effter som Jören Persson
i sitt ytterste hafver bekendt och ther um monge vetterligit
var, udi sin bröllops högtidh at velet late bringe sine bröder
och andre the förnämpste af adelen um halsen, som tit tå hade
kommit, hvilket doch genom Gudz synnerlige försyn then
gång blef förhindret, effter the högborne furster tå icke komme
tilstädes.

Sedhen han hade förorsaket högbemelte konglige Maiestat
och then högborne furste hertigh Carl til then fiendtlige handel,
theris Nåder emot honom foretage moste, hafver han ock haft
udi upsåt at vele late s
stadh sampt

le och sedhen upbrenne Stocholms
redh slottet och the förnämpste örligsskip och
et med någre af the små skip sampt all Sverigis
rikes drätzel och annen förrådh, som her tå hade varit på
slottet, begifvit sigh til Rysseland och upveckt riket then
fienden på halsen; hade han ock tå achtet latit slå ihiäl alle
the, som han hade någen mistanka til och icke ville med
honom hålie.

hade seden v

Här hafver ock tå poått för alment rychte, at han hade
velet medh thet samme latit upbrenne her på slottet både then
högborne furstinne salige konung Göstaffs efterlåtne husfru och
sine eigne systrer sampt grefvinner, frur och Jungfruer, som här
tå vore, eller han hade ock velet förskicke them til Rysseland,
ther the ock af ett sådant groft och barbarskt folk hade kunnet
blifvit ynkeligen och smäligen medh farne.

Upå thet seneste seden Stocholms stad och slott var udi
k. Mai. til Sverighe vår aller nådighe herres och konungs
konung Johans etc. händer och våld, kunde konung Erich
ändoch icke underlate utgiute sitt mördiske och blodtörstige
sinne, stälte sigh emot välbemelte her Sten Erichsson, som han
ville gifve sigh honom til fånge, och hade doch likvel bestält

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free