- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
374

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

374 1569

Om adelens rostienst af theris arfvegodzi begäre the gode herrer
ödmiucheligen vare och förmält uthi the privilegier, så att hvar adels-
männ må hålle utaf sin arfvegodz enn hest utaf hvarie 400 4 ränte,
och att värderingen på partzelerne må blifva, som hon var udi kongh
Erichs tidh. Dogh begäre the ther hos, atth fodringen och gin-

gerden& hos theris landhbönder iche måtte ther uthi blifve inrächnedt,
effther /
hos cronones bönder hafve schole, undantagendes riksens rådh och
andre utaf adelen,» när the allenäst upå h. k. M. värf eller reser
stadde äre

att adelen eller theris tienare iche hereffter någen fordenskap

’; item att de» udi fredlige tider måge» blifve förskonedt
medt helften mindre rostienst, doch så, när så behöfves kunne, atthe
(the) vist vethe schule, hvar the theris rostienst tillfyllest tagha
schulle.

Att alle adelsmänn måtte vare fritt tillathidt att draga uthrikes
eller inrikes « sigh att försöke och tiene, hvar them synes, dogh iche
emott konung:e M. eller Sverig

s rike.

Att adelens tienare iche måtte begifve sigh ifrå them till någen
annan tienst eller elliest, ej heller? blifve fredede och försvarede?,
medh mindre the hafva förlåf och passebordh utaf them, the tient
hafve, doch så att tienerne iche måtte blifva tvingade till att blifva
hos någen emott theris vilie.

Att iche någre sochnez präster måtte blifva förordnede till någre
geldh vidh the sochne kyrker adelen äre boendes vidh, uthan thet
måtte sche medh theris samtycke, som gamalt och fort altid tilförene
varidt hafver.r

Att adelen måtte vara fritt till att handla och köpslage medh
the fremmande till theris nödtorft.

Item att the adelsmänn, som hafve lägenhett till att bruka skip
och seglatz, måge iche them blifva förhindrat, doch iche till att bruket
[till] nogot landzköp.s

Hvar någen besviker eller förkrenker nogon adeligh jungfru,
måtte therföre till lifvedt straffedt blifva, och jungfrunn hafve för-
värchet sitt fäderne och möderne under sine näste arfvingar effter
Sverigis beschrifven lagh. Är han och utaf adel, som enn edhelig
jungfru förkrencher, thå schall han tage henne till echte eller stande
samme rätt, hvar han sigh iche annars medh hennes näste förvanter
förlike kann; dogh schall thet stå udi faders och moders sampt näste
frenders egit vilchor, hvadh the här udi göre vile, som? lagen för-
mäller.

Item att ingen enche eller jungfru, som af adelen födt är, må
eller schall tage någen till laggifften man, thenn iche af adeligh her-

komst är, eller och af riksens herre schöll och hielm« förverfvedt
hafver. Hvar hon thett gör, thå schall honn vare förplictedt att
innen år och dagh selie sitt godz sine näste slechtinger, såsom gode
ovällde männ på både sidor thett godz verdere kunn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free