- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
480

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436

1573

Besvär framställda utaf köpstadsmännen.

Stormectig:te högborne furste, aller n. konungh och herre, e. k. M.
vår ödhmiuche hulde tro tiänniste, så lenge vi lefve, udi all underdå-
ninghet redebogen.

Aller nåd:te konungh och herre, vi fatige undersåtter foge e. k. M.
nsche ödhmiucheligen tilkenne um then kiöp-
ngen vinter i Vastena uprettat blef. Vill vara

udi all underdåninghet

ordningh, som udi fört
oss, fatige kiöpstädzmän, gansche besverligen till att holle, all thenn
stundh man förnimmer, att tiden och kiöpenschapen hafver sich seden
t, så att, hvar samme ordningh
<. M. och mening

både inlendes och utlendes fast förandr
kulle hollen blifve, ville thet v

en nu
till ingen ringe schada, utan the fremende till en stor profet; hv
hafve vi iche kunnet underlåte, utan såsom fatige troplictige undersåtter
ath gifve e. k. M. ther um thenne vår enfollige meningh tilkenne.
Till thet förste är igenom thet skadeligh vättzleri, som nu i tu år
hafver varit, myntet fast vanvört och gansche ringe actat blifvet, så

rföre

man alzinthet effter kiöpordningen therföre bekomma kann.

Till thet andra, effter thet meningeman på landzbygden ville vände
saken på oss, fatige kiöpstädzmän, såledhis förgifvandis atth the ville
gärne holle mandatet och kiöpordninghen, hvar vi thet samme giorde;
så är noch udi saningen bevisligit att ingen tilforningh utaf them i
någon motte är schedt till någhon af städerne, seden atth offtebemelte
köpordningh blef puplicerat, mychet mindre att the något ther effter
sellie schulle, uthan for:ne städer hafve most kiöpt theras nodtorffter
udi spannemåll anthen för sölf eller slagne dalar, och thet som bön-
derne hafve sellie udi marchnader holle the hemlige hos sich, till thes
the bekomme någon, som gifver them så mykit the ville begera för
amma peningar tvingar eller tager the sedhan medh
i för-

sine varur. Med «
voldt utaf oss igenn våre varer effter mandatet, som skedt ä
gångande distingh udi Upsala och nu udi permesso marchnat udi Ar-

boga. Och när vi, fatige män, hafve fåt peningerna för vårt godz,
kunne vi inthet ther med effter mandatet igen bekomma, utan blifve
såledhis plat förderfvede, och kunne her effter ingen tilforingh göre
till. någen marchnat, ther utaf uthan tvifvel yttermere besveringh och
klagemåll fororsakades hos meninge almogen, så som och til befructan-
dis är, att udi thenne höst ingen tilföringh sker medh oxar eller andre
fetalie partzeler, effter som årligan hit up i landet sche plägar till stä-
;h. Thi man får nedre i landet inge oxar till
kiöps effter kiöpordningen, uthan ther man hafver gifve igen anthen
dalar, sölfver eller koppar eller andra sådanna partzeler, the hos oss

derna och cronones bä

fatige undersåtter selden finnas.
Till thet tridie, så ville och the, som vidh grensen boendis &
sällie theris afvel och varor i thet kiöp the äre satte, utan före

re

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free