Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1585 663
vethe sine elsk. k. barn och särdelis först den h:ne f. härtigh S
mundus v. n. h., hvilken h. k. M. med en så högdygdeligh och kier-
kommen make afledt hafver, med en from och dygdesam furstinne till
ett christeliged echteskap försörgd; hvarföre våre tet här näst tid och
rådh, äfftär tet h:te furste är h. k. M:tz endiste mans arfvinge och en
boren konungh till rikied, att någed måtte nu där till tenkies, och
endogh där och hvar udi christenheten väll kunde finnes höge och
dygdelige fröikier och furstinner, som man thär till kunde nampngifve,
ged dem om alle
likeväll kunde de gode härrer, så myg
heter ännu vetterligid är, inted li
ådane lägen-
ifftermåll betenkie, än att tet
måtte skie med kongen i Danmarks dotter, den äldre, så framt h:te
furste kunde drage någen villie heller kierlegt till sielfve personen,
hvill ligh fröiken, den där äffther sett stond och
byrd är h. k. N. vederlike mer än andre tyske fursters dötrer vara
kunne; är och tet konungerikied Svergie legligid och nyttigdt att hålle
sig1ies vara en d
vilgie, vänskap och gransemie med både för tet anseende och beläglig-
hett skyll, såsom och sigies pläger: en god granne är bätre än en
fiärran broder. Öfver alt tet så skulle och näppelige någed giffteremål
nu finnes i christenheten, som kunde vare Svergis konungh och rikie
till större anseende och theres ovenner till mere försyn än thette, så
att om Ryssen effther dette närvarendes stillestånd ingelunde våre
benegen till någen fulkomligh fridtzhandel och förskrefne giffthermål
och venskap ginge för sigh, skulle han uthen tvifvel ther till blifve
nödh och trengt, så framt han thär till ickie ville med en god vilgie
samtyckie. Ther som och Påland hällär andre våre ovenner kunde
hafve i sinnedt att företage någed emott thette rikied, skulle the och
väll hafve betenkiende i saken. Och ändogh man förstådt hafver
svegerskap med the Danske-hafver ickie altid varid ri
ied gagne
så hafver tet legeväll ickie altid varid skadeligid uthen nyttigdt, så att
kongen i Danmark hafver bevist den svenske konungh sin svåger under-
tiden ett trogedt och merkeligidt bistånd, äffter som våre historier
uttvise. Therföre kunde för sådane exempel skyll thenne handel ickie
thes mindre hafve framgångh. Dogh ehvaår samme giffteremål skulle
företages, hvilked alt vill stelles till .h:te furstes egin god vilie och
samtyckie, som nest Gudtz försyn tet förnemste vill vare i saken, vill
först behöfves någre skickelige, sinricke, förtrogne unge pärsoner och
uttsendes till att tiene på någen tidh udi sådane hof till att oförmerkt
förfare, så myged mögeli
idt vare kan, om alle omstenders legenheter
och hvad benegenhet förhånden v
bä
och förs
re kunde, och i medler tid sökie tet
ste råd hos Gud alzmecktigh, som alle christelige echteskap lager
Och synes de gode h:er udaf rådet vare nyttigdt för månge
ll, att h. k. M. vill tildele h:te v. n. unge furste ett til-
börligid furstligid uppehälle med gård häller slott, där h. f. N. stundom
kunde hafve sin hofhåldningh, hvilked och hvar h. k, M. bäst och
lägligest synes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
