Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694 1586
Att kon:e privilegier högre eller nedrige af adelen gifne motte
gelle, achtede och vidh macht holne blifve så väll innen som uthen
furstendömet och icke ther öfver någon ytermere stadfestelse kräfvies
eller manes; såsom och fursten ingen tunge eller gärder, hvarken store
eller små, heller någon annen nyan tunge på lägges frelsis bönderne
innen furstendömet emot privilegierner, medh mindre än dett sker öfver
hele riket till thess undsettningh och nödhtorft, eij heller med någre om-
lages gestning, borgleger heller skiutzferder, vidare än som privilegierne
förmäle, heller dher som fursten sielf framdrager, och eliest ingen hans
tienare heller någen annen, uthen thet sker för betalning, såsom öfver
hele riket almenneligen stadgedt är och adelen sielf göre moste, när dhe
ferdes igönom landet bådhe uthe och inne.
Att inge på r öfver årlige utskylder motte undersåterne innen
furstendömet opåbiudes, medh mindre the komme cronon til gode,
uthen thet scher igönom förhandling och medh almogens gode villie;
och när då almennelige kåstgerder oppå legges, riket till nytto och för-
svar, motte så väl uthgöres af furstendömet såsom elliest och icke be-
holles heller brukes till fursternes enskylte gagn och nytte.
Effter thett man förnimmer, att hertighen förmå nu holle ett stort
tael krigsfolk udi sitt furstendöme, mere än som h:te hertigh her till
hafver brukedt heller utsendt udi riksens tienst, derföre vill man och
vare retvist, att h:te furste är konungen och cronon, så behöfv
medh samme folk udi uthferdher vederrede och effter konungh Göstaffs
höghlofl. i hughkommelse egen stadge och arfförening, der uthi för-
meles, att fursterne äre plichtige att holle konungen och cronon til
dess värn och försvar dett meste folk, som dhe någen tidh förmå
kunne åstadkomme uthen deres skadhe, såsom sielfve orden lyde, syn-
nerligen meden man eij heller vet någon sielfve(sic!) viss ordning heller
stadge seden dher på giordt vare. Men hvar thett icke sker, att her-
t
tanker och är furstens undersåther och almoge til stor bekostnadt,
gifver och ordsak, att konungens undersåter uthen furstendömet i like
sen samme mantal förminskar, effterdy sådant fordrer och öker miss-
motte medh mykit mere folk blifver betunget än eliest skedde, om
och ther k. M. blifver förordsaket att drage landvägen genom fursten-
återne ther samme-
dömet, h. k. M. icke drager stark, att unders
stedes dher af kunde hafva stor betunge och ordsak sigh ther öfver
att besväre.
Att allmenneligh ordninger och påbudh, som k. M. medh riksens
rådh och stenders samtyckie för riksens legenheter skuld almogen till
torft låther stadge och skippe, motte och uthaf fursten och fursten-
dömet blifve achtede och vidh macht holdne, dågh att fursten så väll
dt och dher
ti anno 1586.
ens rådh dher om tilförende skall blifve rådhfi
som riks
till gifve sitt samtyckie. Actum Stegborgh dhen 29 aug
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
