- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
724

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

724 1587

nej til, uthan hvadh som the vele tage för bekent an och medh
gott samvet undergå och gille, thet lather h. f. N. ske för them
som thet göre vele, men h. f. N. för sin person tänker icke att
undergåäet.

Om vapnesyn och vapnetienst: hafver så varit k. M:tz meningh,
att h. f. N. motte vel holle både vapnesyn och upfordre adelens vapne-
tienist, när så behöfdes, men ther så kunne hände, att k. M:t tviflede
om h. f. N. och h. f. N:s undersåther hölle så mykit folk, som them
till richsens tienist borde, då motte ju k. M:t hafve macht att lathe
bese samme folk, om thet hölles tilfyllest Och ther som förmeltes,
at h. f. N. icke skulle mere folk mustre än som utskickes bör uthi
cronones tienist, thet var ment, at h. f. N. icke mere skulle holle äller
och på en stadh mustre lathe än som h. f. N:s egen vapnetienist för
furstendömet belangende.

Ther som röres om almennelig edh, att icke rätt skulle vare sagdt:
then som til cronon och rikit för konung tagen varder; ther giordes
endtskylding opå, att icke annerledes ment var än effter arfföreningen
och rätte linien.

Om laga syner vardt och någedt talet, synnerligen ther som uthi
v. n. furstes svar, opå Stegeborg öfverandtvardades, förmelles at syner
motte holles, ehvadh och hurudanne häfdh en kan berope sig opå; ty,
sade the, hvar urminnes häfdh effter lagen icke skulle gälle, då vore
en nesten oviss på all then ägendom en hade, meden icke mög
är, att man på alt skall kunne hafve bref och bevis. Ther sva
till, att hvad urminnes, oklandret häfd belangende, var icke ment uthan
then häfd, som i klander kommen var; och meden sådant galt på pri-
vat saker, sade canceleren, att man medh sådanne egne saker skulle
lathe bestå och handle om the andre.

Om almenneligit förbudh blef vidh thet, som k. M:t hade latit för-
fatte, och taledes inthet mere om.

Till the andre punchter alle taledes inthet synnerligit annedt än
som thet skrifftelige lydde, som inlagdt var, ther till och kortelige sva-
redes, som v. h. furste thet hade stelle latidt, medh 8 förtecknet
(se n. 525).

Then 30 jan. vore åter v. n. f:s gode män hos rigsens rådh.

Then 31 jan., när v. n. h. gode män vore hos rådet, blef öfverandt-
vardet punchterne, som M:t ville them hafve, medh C förtecknedt
(se n. 526). Ther opå annen dagen skriffteligen svaredes, såsom thet

medh D förtecknet är förmeller (se n. 527). Och samme dag, meden h.
Moritz, Ake Johanson, Axel Ryning och Libbert Cawer vore ther

medh hos rigsens rådh, då sende v. n. h. h. Karl Sture och Bencht
Gabrielson till konungen och läth begäre, att h. f. N. motte komme
medh k. M:t til ordz. Och så gick h. f. N. moth aftenen op til ko-
nungen och blef der så til måltidz.

Annen dagen stodh herredagen, som var den andre februarii.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free