Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1587 741
att the blifve tillskickede, som thertill skickelige och i Gudz ord rätt
förfarne äre.
Om scholemestere att förordne till scholerne: må bispen med öfver-
hetenes samptyckie, som them i fremende land till studia underhollet
hafver, om bestelle. Hvad nye scholer belanger: them hafver h. f. Nåd
på sine undersåthers egen und. begären stifftet, och till att holle them
uppe gör h. f. N. allene bekostnedt och ingen annen.
Om konungs reffst: lather h. f. N. sig medh then förklaring, som
nu sidst och nest tilförende giordt är, benöije.
Om lagmans val lather h. f. N. sig benöije medh then förklaring,
som ther på sidst är giord blefven.
Men om lagmansedh må holles, som tilförende är förmelt, så att
han är både konungen och h. f. N. förplichtet till trohet och hörsam-
het och gör sin edh, som lag förmeller, them, som i lagsagu bo.
Om lagmans rättighet holles effter lag och gammel sedh, och att
lagmansdömen skole blifve osyndrede, lather h. f. N. sig och benöije.
Om vadh lather h. f. N. och blifve effter inlagde förklaringh, doch
så att ifrå h. f. N. och under konungen allene och ingen annen må
vadt blifve, som förre svaredt är.
Om almennelig edh: blifve therom både för konung och under-
säåthe, som lag förmeller.
Om vapnetienisten: skiuter h. f. N. nu som förr till menige ade-
lens bevilling, och hvar them synes så godt vare effter then förklaring,
som nu sidst inlagd är, lather h. f. N. sig och behage.
Om förbudh och utskepning: ther lather h. f. N. sig medh benöije,
som tilförende til svaredt är. Men att h. f. N. icke skall hafve macht
att ordne, biude och förbiude och elliest ordne och stadfeste i sitt
furstendöme thet som h. f. N. och h. f. N. landh och undersåther kan
komme till beste och förmeringh, synes h. f. N. sig vare alt för kort
förknippedt, althenstund then, som ringere är i ståndet, varder mykit
mere effterlatidt.
Om almennelig samqvemdh svarer h. f. N. så till, att när så
händer, att almennelig samqvemd till rigsens beste varder beramet
och h. f. N. såsom en medh the förnemste rigsens ledemoth blifver
och till samme möthe kallet, så vill h. f. N. sielf medh sine gode män
thet besökie och då medh sig hafve biscop och lagman, om så begäres.
Om stempning blifve, som lag förmeller och then förklaring, som
på Stegeborg är inlagd, nemligen att ingen h. f. N. tienere eller under-
såthe motte stemd blifve h. f. N. oåtspord och först tilkenne gifvit för
hvadh orsak thet sker.
Om konungs fridzbref till rätte: blifve som lag förmeller, och om
then fördagtingen lather h. f. N. blifve vid then sidste förklaring.
Om adelens privilegier: blifve holdne innen som uten furstendömet
aldeles oförkränchte, och om all hielp af h. f. N. undersåther och ade-
lens landbönder blifve vidh then sidste förklaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
