Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1587 749
utkast till följande tre aktstycken: 1) en proposition i konungens namn till
ständerna angående utrikes förhållanden, 2) en framställning angående för-
hållandet mellan konungen och hertig Karl, utan tvifvel tänkt som fortsättning
på det föregående, 3) ett tal i rådets namn till ständerna, alla tre med rättelser
af Erik Sparres hand. Det synes emellertid påtagligt, att intet af dessa
utkast blifvit användt. Det första — det är där den bekanta uppmaningen före-
kommer, att ständerna lagsagovis skulle gifva konungen sin mening tillkänna
genom lagmannen, — är först och främst icke fullbordadt, synes vidare förut-
sätta förhandlingens utsträckande till ett par dagar och stämmer i öfrigt icke
med det tal, som i ofvan aftryckta aktstycken är refereradt. — Det andra
— fortsättningen på n. 1 — är uppställdt efter retorikens regler, börjande
med propositio exordii, fortsättande med narratio, propositio 0. s. v. Denna
framställning är hållen i en mot hertigen mycket fientlig ton, som icke stäm-
mer med den försonliga anda, hvilken genomgår de ofvan tryckta referaten
för den 2 febr. Äfven det tredje aktstycket, rådets tal, är ofullbordadt;
det börjar med en historisk-statsrättslig deduktion om arfrike och valrike,
öfvergår sedan till konung Gustafs testamente och nödvändigheten att för-
klara detsamma, samt vill vidare bevisa, att ständerna själfva voro intresse-
rade af tvisten mellan konungen och hertigen. Det saknas alla antydningar
om ett dylikt rådets uppträdande. De två talen torde sålunda böra hänföras
till litteraturen, icke till den praktiska politiken. De äro, såsom redan nämnts,
öfversedda af Erik Sparre. Möjligen hafva de honom äfven till författare.
Förhandlingea mellan hertigen och konungen fortsattes äfven efter det
stora ständersammanträdet d. 2 februari. Den ursprungliga texten till K.
Maj:ts >»sista beslut> af d. 30 jan. (n. 526) undergick några smärre för-
ändringar; punkterna om hertigens vapentjänst och om myntet uteslötos, i
det rubrikerna allena bibehöllos och sattes sist jämte en rubrik om skiftet
på arfvegodsen. Den 3 febr. öfversändes å nyo »ett skriftligt» från konun-
gen, som föranledde några ändringsförslag å hertigens sida. Hvad detta
»skriftliga» kan ha varit, är ej bekant. Emellertid förtjänar den nämnda be-
arbetningen att för öfversiktlighetens skull meddelas, då den och icke n. 526
ligger till grund för de sista redigeringarna. Den har följande lydelse (de
ändrade ställena kursiverade; i öfrigt lika med n. 526):
K. M:tz — — — uthsendt.
I. Först hvad kyrkeseder och ceremonier är berörendes — — dit
skall och prästerskaped af furstendömet i like måtte frit och feligt af
och till komme — — vidh konungens hemdh.
2. Hvad biscopsvalet — giord är, effter ded sett — — /hvillke stifft
skall blifve, som dhe af ålder och tillförende i k. Göstaffs tidh varet
hafve, — dhe ther kalles regalia, effter såsom thet sker
uthen furstendömed, dogh att ded rättvisligen tillgår och de blifve
tillskickede, som der till skickelige och i Gudz ord rätt förfarne äre.
Udi like måtte skole och bisperne — — till scholemestere 2medh fur-
sternes samtycke, hvillke medh the flere — — och häreder och soch-
ner, som nyligen ifrå the gamble scholer äre tagne, motte åther lägges
ther under igen. Dogh är icke her medh [förlnent att late hålle små
barneskoler, hvar som lägliged kann vare.
Riksdagsakter II. 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
