Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806 1588
besökie v. t. undersåther, alle riksens ständer, om hielp och undsätt-
ningh, therutinnen dem icke bör, såsom vi och förmodhe, the eij heller
görendes varde, sigh förvägre, besinnendes hvadh stor omkåstned till
den uttredningh till vårt krigsfolks lön och underhålningh vill behöfves,
och att vi på denne tidh thertill inge andre uttväger hafve till att bruke.
Hafve vi fördenskuldh most låthe en kåstgärdh pålegge öfver hele riket
till vårt krigsfolks underhåldningh, såsom och en peningehielp opå till
theres aflöningh; vele förtenskuldh hafve eder, t. u., så väll prester-
skapet som then menighe almoghen, här medh nådel. förmaned, budit
att I, hvar uthi sin stadh, lathe eder finne godvillighe att
och befale
uttgiöre f:de kåstgärdh och peningehielp, effter som denne medfölliende
ordningh innehåller och förmeler, låthendes f:ne gärd oförsuml. komme
till the städer, som vår fougte är befalet dem församle och till vår-
dagen hafve i förvaringh, men peningerne vele vi hafve uti en summe
oss tillhånde lefrered. Och meden vi på våre gamble dager, som för:t
är, för menige Sveriges rikis välferdh och bäste skuldh hafve oss sielfve
osparde och den rese oss företage, på ted vi och våre undersåther alle
thes förre kunne komme till rolighett och en stadigh fridh, derföre
förse vi oss, att I theste mindre kunne eder härutinnen någorledes
hafve till att vägre eller någre orsaker förebäre, betenkendes hvadh
macht oss, eder sielfve och alle riksens inbyggere derpå ligger, att
denne långvarige feigde motte komme till en ände. Thett vi eder etc.
Schrifvit på vårt slått Upsala then . . . nov. anno etc. 1588.
Dylika skrifvelser, daterade olika dagar, stundom med smärre ändringar
i redaktionen, aflätos till olika landskap. I början på oktober uppgjordes
n för kostgärden (jfr ett band Hjälpe- och gärdeordningar från slutet
o-talet i Kammararkivet). Den sammansattes efter något olika grunder
i olika delar af landet: sålunda bildade Uppland, Vestmanland och Östergöt-
land en grupp, Småland och Vestergötland en annan, Norrland en tredje.
Äfven hertigdömet deltog i gärden. Som exempel kan anföras ordningen för
Kinne, Kållands och Viste härad (orig. i Kammararkivet, Sandb. saml.,
Lit" KR):
Ordninghen på föreskrefne kostgiärdh
Skole vare udi hvar giärdh:
Skattebönder 16 Cronebönder 24
K. M:tz |
Hert 3
h Karls och? 32
Frelsis |
Allehanda slags torpere 48.
Menn presterne skole uttgiöre gärden efther thette sättedt, n: att
denn prest, som hafver udi sitt giäldh 64 bönnder, rechnendes två
halfva eller två torpare emott enn hel bonnde, han skall uttgiöre enn
gärdh, somm her blifver förmält udi bredden,
fierde part af enn hel bonnde g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
