- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
825

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1589

fölia, så och fördy om fegden ytterligare skulle fulfölias
doch sägren oviss, och, det” Gud förbiude, Sverigis krigsfolk
nogen olycka eller motgong hade”, skulle nepliga finnas råd?”
komma dem på fötter igän >och-sedan derigenom kunde fien-
dernas mod mer vexa, så at de velkor, nu äre till at nå och
kanske tilbiudas, skole lätteliga blifve afslagne. Derföre” bidie
vi för den skull? på nyt igen, at e. M. dertill ville vara en
god förfordrare, efter som nu macht påligger, och icke sättia
så mykit på menskligit hop och dristighet, at man icke skulle
vilia stå efter en viss fred för en tviflachtig och blostörtig säger-
vinning, efter som e. k. M. af sit höga förstånd sielf nogsampt
kan betänkia, doch lickväl en sådana”, som kan efter denna tidz
lägenhet [vara”] drägelig och Sv gi nike uthan förvitelse. För
dy sanning till at sege, det är" el omögeligit” länger
med krig nithärda anten på en ida Seller andra, efter som thet
sig nu hafver med alla stender i riket, dem som man” skulle
hafva lita på.

Först är för ögonen at krigsfolket ledes vid thetta long-
samma krig, fördy om lönen och besolningen voro aldrig så
god, så moste endoch folket tröttas, endoch e. k. M. nog-
sampt är vitterligit, hvad deras lön och vilkor är och huru
godvillige de i 28 år med mongen ärlig svensk mans blod
spillande och lifs latende” hafver uthärdat och ingen herre

i christenheten för sådant underhål bätre och välviligare krigs-
folk hafva kan, moste ändoch offta lida mer hunger dch näkenhet
än andre, som man sadant daglige af fremmande med spot och
förtret höra moste, hvarföre är icke under, at de trottas och
ledas vid detta longvariga kriget, särdeles” effter de siellan
deras: lön? icke”(sic!) i tan tid bekomme uthan blifve för-
tröstade ifrå den ena tiden till den andre, hvilkit sker der af,
at kriget förlenge, utgiffterna förmeras dagligen, så det”
icke kan räckia till för kongen sielf, mykit mindre för andra,
som hafve mer utgifva och mindre upbära än nogen tid til-
förene både för dyr tid, stor bekostnat och annat sådant, som
nu på nogen tid tilgörande riket pålägat hafver. Sölfbergen,
hvilke i vår näst framledne föräldras tid noget” räntade, hafve

desse framledne år slagit före, och ändoch de synas nu kom-
me” sig före igen, så kan man lickväl ännu föge der af säge,
efter det är så nyt och sådant snarliga plägar förvandlas, stun-
dom till ag stundom till förmering. Almogen förmå inthet
utgöra deras årliga utskyller, uthan blifue skyllige det-ena år
ifrå det andra, och der nu konungen nödgas till at begära af
dem nogen hielpe skat, hvilket nu för den utfärd skull, såsom
och tilförene skett är, så kan thet till sådana stora utgiffter
lickväl” föga förslå och moste ändoch hafvas tolamod dermed,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0837.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free