- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
829

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1589 829

både sider ännu ville bruke råd och medel, förhoppas man,
at der till utvägar finnas kunde, till hvilke vi med lif och godz
vilie låtas finnas godvilige och redebogne.

»x +

Föruten dette förbe:te kunde e. M. vi underdånl. icke för-
hålle oss hafva förnummit, såsom det och allerede lenge seden
ibland e. k. M. medfölie hafver varit mykit i ord, det e. M.
nu vil tage sin afsked ifrå cronen i Påland och dem oåtvared
achter at begifva sigh medh sin k. h. fader till Sverige och
inthet mera draga till bake igän. ändog vi ingelunda kunde
stelle nogon tro och lofven till sådana otidige och ogrundade
tiender, meden sådant inthet synes på denne Hök hafva nogen
skäl medh sig effter vårt förstånd, kommer och icke heller
öfver ens hvarken medh k. M. i Sveriges v. n:ste kon. och
herres, eij heller e. k. M. höge förstånd heller uprichtighet, der
med at en sådana högh och vichtig handel skulle så hemligen
beslutes och stelles i värket, der sådant väl uppenbarliga ske
kunde och borde: doch icke des mindre hafve vi icke kunnet
underlate at gifve e. M. om det rychte tilkenne och bidie
underdånl., at e. M. oss deruti icke vill förtänkie, utan råde
och förmane ödmiukeligen och troligen at hafve en sådan högh
och vichtig sak uti et” moged och nagot (sic!) rådh” och be-
tenkiande, och är icke mindre, det vi och sielfve vete och
kunne betenkie, at e. M. uti det kongerike Påln hafver it
tungt och mödesampt regemente, så at vi i den motten hafve
medh e. k. M. ett tilbörligit tnedlidande både för den store
möde och arbete, som e. M. dersammestädes hafver, så och
den store afkortning på e. M. rente och inkompst, doch kunde
och väl finnas gode I rådh” till sådant till at” bota och före-
komma, det en part af oss icke heller” är ovitterligit. Des-
föruten, sosom icke heller skall bevises, at nogen utaf oss eller
vårt medel om e. M. förste val” dersammestedes” i rettan tidh
hafver nogot varit tilkennegifvit, undentagandes hvadh som i
Calmare skedde, seden e. k. M. då laglig utkored och kallet
var, hvilket — for Gudh och hvar erligh man — inthet stodh
annorlunda till at råde; alt så säge [2 :såge]” vi och för vår part
ingenting eller än at e. k. M. med foge och lempe utan för-
vitelse och riksens? förderf väl voro hos oss i Sverige igen,
serdeles meden e. M. nu till den ålder och förfarenhet kommen
är, at k. M. i Sverige kunde” uti regementet hafve utaf e. M.
stort bistånd och andre riksens inbyggiare hugnet och nådig
förfordring, det man och nu sy nnerlig behöll effterdy högb:te
k. M. i Sverige” v. n. k. och bh. nu medl tiden görs noget åldrig

Riksdagsakter II. 54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0841.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free