Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
866 1590
och Östergötland samt Vestmanland. Enligt n. 564 voro äfven skepps-
höfvitsmän, skeppare m. fl. närvarande.
Erik Sparre berättar i sin Minnesbok (I fol. 30 v. f.), att i jan. ut-
skrefs en herredag »och gick så till därmed, som aldrig sed eller bruk vara
plägar, att först förskrefvos några få af adeln i hvar landsända, dem som
öfverheten var viss på skulle säga och samtycka hvad henne behagade», men
af de anklagade ingen. »När de nu voro komnex, fortsätter Er. Sparre,
handlades med dem dagligen, efter som de då kunde vara tillstädes, stun-
dom flere, stundom färre», om riksrådens sak och till det värsta för dem,
och när man nu någorlunda hade ingjutit dem, så mycket nog syntes vara,
blefvo åter flere kallade».
Krigsbefälets vid hären och flottan svar angående ryska kriget. Stock-
holm 1590 den 4 februari.
Original på papper bland Riksdagsakta i Riksarkivet.
Dhenn stormectig:te etc. her Jahan thenn tridie, Sverigis, Göthes
och Vendes konungh storfurste till Finland eze. v. a. n. k. och h. under-
dånige troplichtige undersåther och tienere, både rytmestere, knecht-
höfvidzmän sampt befälet, theslig:t schepshöfvidzmän, scheppere och
andre, som tilstädes vore på Stockholms slott then 4 dagh udi thenne
närvarendes febr. månedt anno etc. 90, then tidh h. k. M. udi eigen
kong:e person vitlöftigt talede om thett longlige krigh, som varet haf-
ver, och huru krigssakerne här effter medh Gudz milde tilhielp bäst
företages schole; och såsom h. k. M:tz tal ibland andre vichtige puncter
var och tilfråger, om rådeligit schulle vare att gille eller samtycke till
någre års stillestond, tu eller tri, mere eller mindre, ther på till svar vi
alle samptligen hafve tales vedh och besluttet vår meningh, att oss
icke tycker vara rådligit samtycke till någet stillestond på ett år eller
tu, althenstund vi hafve förnummit att stillestondh och naggvärn, här
till schedt är, föge hafver hulpet eller liset h. k. M:tz undersåther och
krigsfolket, och mene vi alle samptligen thett rådeligit vare, att intedt
stillestond göres motthe på stacket tidh, uthen medh all Sverigis rikes
krigsmacht besökie muschovithen Rydzsen, och när så medh alfvar sker,
är man vedh then förhopningh, att han schall få ett annedt modh och
betenkie sigh, så att han schall blifve tilsinnes att göre fredh medh
h. k. M. och Sverigis rike, män ther Rydzsen då thess icke tilsinnes är
eller blifve kan, då vill man medh Gudz nådige och milde tilhielp så
förfölie honum, att han schall ångre sigh icke freden giort hafve, dher
till vi alle samptligen vele hafve oss osparde, och vele på thett under-
dånligeste hafve h. k. M. påmint och begäret, att h. k. M. nåd:t ville
lathe göre thenn förordningh, att krigsfolket, både rytter och knechter,
motthe bekomme dheris kläde och peninger och i rätthen tidh blifve
upfordrede, och hvad som ther till behöfves medh fetalie och andre
nödtorffter blifve befordret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
