Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906 1590
Till thet fierde, efther uthan tvifväl monge kunne undra
ther opå, hvarföre k. M. hafver fådt onåder till någre af rik-
sens rådh, synnerligen then menige man, som icke så i grunden
vette orsaken, hvarmedh the sådant hafve förskyllet, så vill h.
k. M. nu sådant låthe blifve uppenbart förkunnedt:
först att de hafve förhindred thet godhe upsåth och tilfälle,
i fiordh var, att komme till fridh, efther som förbe:t är, efther
k. M. icke feck helfthen af krigsfolkedt med sigh till Findlandh,
som thitt ärnedt var. Huru dett hafver gåedt till och hvadh
der medh hafver varit ment är medh någres egne” bref och
skrifvelser till att bevise, synnerligen her Hogenskildt Bielkes,
hvilken doch synnerligen för andre hade bordt skyndet folk,
math och penninger öfver till Liflandh, efther han var i k. M:z
stadh öfver Uplandh, Vesmannelandh och hele Norlanden. Och
der de skole [2:skulle] hafve hulpedt h. k. M. medh rådh
och gerninger uthi sådanne riksens vårdende saker, hele riket
till välfärdh, hafve the tängdt op thet argelistiske sätt, som
nådzen hade kunnet finnes, till att förhindre och förstöre alt
thet godhe, thet då på färdhe var, och der öfver dicted en
hop klagemål på h. k. M., like som h. k. M. skulle vare der
vållende uthi, efther som deres böneschrift, som de kallet, dett
doch icke annedt är än löngachtigh förvitelse, uthviser, hvilken
de till k. M. uthi Pålen stelt hafve [?: hade] i Räfle, ther uthi
the beskylle h. k. M. emoth all sanningh och rättvise för alle
de brister och all den tunghe, rikedt hafver varit och än kan
vare beladt medh, och der så hade vared, hadet” rätt då ände-
ligen både för så monge fremmende, både Rydzer och På-
lackers skuldh varedt tidh så beklage sin herre och konungh,
hälst för sin k. son kongen i Pålen sampt ridderschaped och
then menige adel, der tilstädz var, deslikes hos krigsfolkedt,
hvilke deraf blefve så ovillige och tredzske, som the aldrigh
tilförende moth h. k. M. varit hafve. Hvad glädie dett och
hafver giordt k. M. uthi Pålen att icke allenest den harm och
förtret skedde hans k. h. fadher helst i hans närvare, uthen och
att fienden fick sådant modh ther uthaf, att han till ingen
handel ville (låthe”) sigh inlathe, kan hvar erligh förståndigh
man döme om. Hvadh och the Påler hafve låtidt sigh der om
förmerke oss Svenske mere till nese och åthlögie än till glädhie
och beröm, är och nogsampt vitterligit.
Seden de (då) komme ifrån Liflandh, hafve the fast stådt
på theres meningh och uthspridde en hop lögner, icke allenest
inrikes, uthen och i fremmende landh emoth h. k. M., like
som dem skedde orätt, att the äre uthi onåde, och vele göre
hele riksens ridderskap och adel delachtige medh sigh, att h.
k. M. skulle vare all adelen och alt krigsfolkedt onådigh, thet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
