- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
955

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1590 955

tidh uprättet, och nu videre uttryckt och förklaret på hvad personer
samme arfsrätt skall förstånden varde och gälle sampt annedt mere
beiaket, som udi samme deres gifne försiglede bref skrifvit är; så hafve
vi för sådane deres vellvillighet och beviste trohet yttermere förbätt-
ret dhe förre gifne friheter, såsom her efther fölier.

Och först hafve vi nådel. samptykt, att alle, som theres godz
frälst hafve och niuthe, högre och lägre standh her i Sverige, måge be-
holle alle k:ge sakörer hos deres egne landbönder; doch skole alle
saker, som öfver theres landbönder så och öfver deres eigne hion och
tiänere rättes bör, lathe blifve å lagsatt ting förhörde och ransakade
och ther slites och dömes, efter som saken är till och som Sveriges
lag uthviser; och her emot skall ingen af adel sin landbo, eij
heller sin hion eller tiänere undsticke — — sätegård eller anner-
stedes, icke heller baste, binde eller i någen motte fengsle eller möde,
lag oförvunnen, så frampt hvilken husbonde thet gör icke vill stå then
rätt, som hin andre öfvergå borde. När nu någor sak — — — lathe
straffe honom. Men ther så hende, at sådanne ogerningsmän blefve
benådde och saken kan blifve försonet och komme till böther, så skall
då adelen beholle sakörerne efther lagen och såsom privilegierna förmå
och skole alle vare like förståndne i privilegierne, högre och nidrige
stånd så väll uthan som innen rådz.

Adelens landbönder skall ingen hielp pålägges annerledes än som
Sverigis lag uthi någor fall förmeller uthi kon. balken i thet fierde
capittel, doch så att thet sker med men. adelens råd och samtyckie,
för än samme hielp opåleggies.

Så skole och adelens bönder af oss eller våre befalningsmän medh
någre dagsverke till vårt behof icke varde betungede, för än der om
medh adelen kan handlet blifve.

Teslikes skole och adelens landbönder för skiutzferder frie vare
och icke mer än till hvar tridie emot schatte och crone bönder för-
plichtede vare. Men när vi eller efterkommende Sverigis konunger
drage genom land, då äger aller almoge hielpe och forsle, som lag
seger.

Till thette hafve vi adelen nåd:t efterlatit och medh privilegeret,
att the måge upbäre både konungs och häredzhöfdinge sak hos theres
egne landbönder, men häredzsaken förvares i häredzkiste. 12 aprilis
år etc. 1590.

Min mening på min herr brors förbätring

Carolus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0969.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free