Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1590 1037
med hafve stichtet och stadget att samma v. faderl. gåfve motte aldeles
vid mackt hållen och i alle måtte fulgiort blifva.
Till thet siette. Effter thet att och ingen mere och bettre kan
latthe vårde sig om barnet, helst effter faderens frånfälle, än som mo-
deren, vele vi här med hafve stadgad och ordnad att h:te v. k. yngre
son skall blifve upföd och uptucktad hos moderen och icke tagas v.
[elsk.] k. husfru ifrån, för en som han till den older och år komen är,
att han sielf kan sit förestå och sig rådföre, och thesförinnan skole
icke heller någre tuckte eller läremestare honom förordnas, andre en
the som h:te v. k. husfru samtycker till och besynderligh icke någen,
som anten n y eller gammal vilfarelse hafver eller ellest otilbör-
liget lefverne förer eller fört hafver, utan den som uti den rette gudz-
tiensten grundat är, såsom den innen vårt sidste regementztid helst uti
v. k. hof lärt och brucket blifver. Så skall och h:te v. k. husfru then
s
tiden öfver med v. k. n hafve sit underhåld på Vesterö
frit att vistas der eller annor-
städes, hvar som kan vara eller synes best och legligest.
Till tbett siuende. Effter thet vi och för the månge och store ut-
och Vesterås slådtz län, doch va
giffter, som vi här till för denne longvarige fegde skyll hafve most
giöra, icke hafve kunet församble någen bar skatt uti gull och sölf,
v. elsk. k. lifserfvinger till gagen och gode, såsom elliest tilbörliget
varid hade, derföre så hafve vi nu här med sticktad, stadgat, lagat och
ordnad, att hvad bar skatt uti gull, elenodier, edle stenar och allehanda
silfkar, förgylte och oförgylte, som oss tilhöre, thet skall alt blifve
skiffted uti två broderdeler och en systerdell emellen h:te v. k. son
kongen i Påland, v. k. dåtter och v. k
slag
yngre son, och alle värier med
gull och edle stener beslagne skole tas uti två like deler emellen
h:te v. k. söner, såsom theres rette fädernes lösöre, men det stora
clenot, som hörer till kon skruden, som är med stora demanter och
der emellan draker och leion, hvilket månge sett hafve, thet skall och
enskildt höre h:te v.k. son kongen i Pålan till, såsom nermeste arf-
vinge till eronan och den k:ge skrud, theslikest och keiser Augusti
och Julii historier med gull veffne, men alle andre tapeter med silkie
eller garn väffne, sampt med the nie kiemper på grönt sammet, doch
the 7 dygder på röt sammet allenast undantagne, hvilke v. k. dåtter
hafve skall, the skole alle sampt med vår hele clädecammer höre v.
[k.] yngre son till. Hvad brudesengen sampt flere senger tilkommer, the
skole höre h:te v. k. husfru och drotning till. Så skall och h:te v. k.
husfru och drotning behålla alt thet gull och sölf, som vi h. K:t alrede
gifvit hafve och henne elliest enskilt tilkommer, ehvad thet och vara
kan, eller och enn här effter bekomendes varder, hvad heller vi hafve
[gifvit] ther synderlige bref uppå eller icke, medan oss icke är lägliget
altid att stadfeste med bref och segell hvad vi bortgifve. Så velle vi
och icke att utaf hite v. k. busfru någen rekenskap therföre krefvias
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
