Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1590 1079
verker till värt behof icke varde
betungede, med mindre så hender
att vi eller efterkomende konunger
tarfve cronones hus bygge och
behöfde mögelige dagsverker; så
schall då adelens bönder inge dags-
verker pålagde blifve, före änn der
om med adelen kann handlet blifve
och the gifve theris jaord och
samptycke till, huru monge the
vare schole. Och när ther om är
handlet och ther till samptyckt är,
så schall då ingen adelsmann seden
tage någon sinn landbo för samme
dagsverker i försvar. Adelens
landbönder schole och för skiutz-
färder frie vare och icke mer änn
till hvar tridie emoth skatte och
eronebönder förplichtedt vare.
4. Utöfver thette så är och beslutidt att vapnesyner schole sk
das hvart år, som lagh uthviser, så väll i fridlige som ofridlige tider,
på thet mann altidh må vette hvad och huru mykit 1 sfålk mann
hafver färdigt och rede i riket, ther man udi en hast kann upmane,
hvar oförseendes något opåkommer och så behöfves kann, och för
vapnetiensten skall ingen adelsmann högre eller lägre ståndz innen
rådz eller uthan fri vare. Menn efter emoth vår vilie i förre gifne
privilegier hafver svikeligen varidt infört, att the som i rådet äre”?
schole hafve fri vapnatienisten för theris förläninger, och sådent” är
emoth lagen, thesligist sker och cronen merkeligh afsaknedt i tiänisten,
ther till medh äre icke heller förster, grefver och friherrer för sådane
vapnatienist förskonedt; bör förthenschuld icke någon i rådet mere vare
derföre fri änn som både högre och lägre utan rådz, som vapnatieni-
sten efter lagen holle moste; derföre schall och thenn articklen i privi-
legierne vare ogild, betenkendes at riket och cronon enn sådane ränte
och upbörd utan tilbörligh tienist och sigh till försvar udi förefallende
nödh icke miste eller umbäre kann.
5.; Udi lagen förmälles at dulgedråp” och danarf, ehvarest” thet
faller, då är thet konungs ensak. Derföre schall ingen frelst mann för-
driste sigh någen” saköre för dulgadråp opbäre eller någet danaarf”
dölie eller upbäre innen theris gårder eller uthan, hos landbo eller
tienere, för änn sådant är oss tilkenne gifvit och tilbörl. hos oss söcht.
6. Efther menige almoge hafve och ther af enn storre” tunge at
frelsit drager genom landet öfvermåtton starkt, derföre schall här efter
ingen färdes" medh mere fölie" änn som lagh siger, hvar efter theris
vilkor, vidh 40 + straff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
