Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1082 1590
förklaring nu giord, att ther som rå, rör eller något thet, som lagen för
rå eller rör giller, finnes genom lagligh synn, thet schall fast vare, med
mindre änn bref och segell finnes der emoth. Menn der sådane skäl icke
finnes, ther skall urminnes häfd gelle och ingen berope sigh på häfd lengre
tidh eller stäckre, utan hon är lagl. fången, som lagh uttrycker och,
schall urminnes häfd kalles och va
e fempties års tidh, menn klandres
jordh innen then tidh, så gelle inthet utan ransakes och dömes efter lagen.
16. Thenn olaglige och schadelige osedh, som i någre år opkom-
min är medh jordepantninger, så att ränten af godzen icke må löse
summan, som på thenn utlänt är; desligist blifver och cronon medh
sådane förpantninger i vapne tienist så försnelledt, at vi icke vette hos
hvilken parten mann tienist finne kann; derudöfver varde och monge
olidelige vilkor i pantebrefven innskrefne," att thenn som godzen ut-
sätter, kommer” sent eller aldrigh” till sitt arf igenn, och hielper sådant
fast till monge slächters undergång; derföre är på jordhpantsätning
sådane ordning giord, nempl: fem daler af itthundret och schole uth-
skylderne af godzen, som i pant stå, afkortes för samme fem daler årligen.
17. Thet skall och ingen frelsismann hafve vold att halle någon
qvar inn på sitt hemman emoth sinn vilie, eij heller
iftostämpne
är uthe, tvinge honom till att lenger besittie sitt hemen. Och om jord-
ägenden hafver något att dele om afrad och bonden seger thet gullit
vare, thå svare bonden jordägandenom och jordägende bondenom derom
inn för rätte och eij annorledis.
18. Ther som vi gifve vår stempning på jord och svarenden ohör-
saml. förachtar eller försitter uthan laga förfall sådane stempning, då
tada och
hafve vi macht att sättie godzet medh sinn ränte udi qva
ingen frelsisman hafve sedan macht att befatte si
ränte inn till thenn tidh thet är lagligen slitidt.
19. Efter och lagh seger, att alla äga broa byggia och vä
rödia, så den som minne ä
h medh godz eller
ga
er i by som then ther mere äger, derföre
schall och efter thenne dagh ingen fre
ismann mere fridkalle sine
landbönder änn thet sker medh cronones skattskyllige bönder eller och
straffis efter lagen både för ohörsamhet och all thenn skade, som kunde
hände i obygde broa och orödda vä
ga.
20. Ingen frelsismann hafve vold att truga eller tvinga nå
sot
legefålk att tiene utöfver theris rätte stämpnedagh och icke heller för-
svare opå theris egne säte eller landbogårder mere fålk, änn som behof
görs, och förhindre i så måtte att cronon icke kann bekomme thet fålk,
som behöfves att förstärke knechtefanernet medh.
2100 Eke
pg, som nu allestädz fällis och uthödis riket till en drå-
peligh skade så väll på oförlänte som förlänte cronones skoger, och
monger, af thett tilfelle att hann hafver hos cronones en landbo, uth-
öder såväll våre och cronenes skoger såsom sin egen: sådent skall
härefter såväll hos frelsit som andre vare högeligen förbudin vidh hvars
40 $ för hvar ek, och thet vår egen sak./
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
