Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1590
1084
mäthe schole. Och om tiend, afradz och inlags penninger finnes inne
medh bonden, thå schall thet i
ce mätas utan först aftages, som lagh seger.
29. Om någor öfverfaller medh undsi
gn, bannor eller slagh eller
gör flock och samnat emoth fougden, häredzhöfdingen eller häridz-
nämpn å tinge, då rättis och straffis ther öfver efter k. Erichs Mag-
nusons”7 stadge.
I A förekommer på slutet ett senare gjordt tillägg:
Vi vele her medh alfvarligen af kon:gh macht stadgat och förord-
nat hafve, alle så väl grefver, friherrer och riddare som andre af adel,
som vi någhen del af cronones till everdeligh
brefvat hafve,
;sendom gifvit och be-
skole förplichtade vara att så offta någhen förandring
sker i then kon:ge regering, att anten vi eller någhen af våre effter-
kommande dödel. affölle eller och then som sådhan förläning hade be-
kommit eller och hans effterkommande kunde igenom dödhen kallade
enom arf tillfallne
varda; då skole dhe, som sådhana län och godz g
vore, innan ett år tillgörandes ifrå then tidh reknandes, som något dödz-
fall hendt vore, besöke oss eller våre effterkommande och Sveri
es
åfver och för-
mma godz till-
konung om confirmation och stadfestelse på sådhana
läning.
falle
sens veghne om stadfestelse sökia. Men om så är, att någhen sådhant
Är thet och jungfru eller ofvermagi, som
f:de tidh akta och på barn-
, då skole dhe, som målsmän blif
innan försagd tidh uthan lagha förfall försummer, då skall den samme
hafve förverkat godzen under oss och våre effterkommende eller och
till cronon igen.
a) Urspr.: uthiry
7) Urspr.: begripit. e) I
till. B. 4) Urspr.: un
ch vilkor att the
et. cc) Urspr.: ar fförening
rspr rige. g) och Öland
gdt B. Urspr.: Dogh medh sådane förord
— och till
i) Urspr.: dåderen. k) Urspr.: benåde en
J) Urspr. dåderen komm gårder tillagdt i B. ») Urspr.: theris är
J ärnedt ti i B. q) eller eliest udi vår och
r) Urspr.: och althenstund sådent. s) Hela denna
) Urspr.: danarf, eh s hvem. u) Utspr.: sådant
stor. Xx) Urspr.: tarkare. y) Tillagdt B. 2) Urspr.:
het vare kan A C. ä) Rättadt till kvadh the C
R are orden tillagda
a) Rättadt oftest uthur skog och i skog C. 6) Urspr.: rå eller rep
e) Rättadt till så skall och d) I A har stått: jordegodz uthan sådant alt blifve vid
dan, men de sista orden äro strukna. ee) Struket C. I A äro orden understrukna
Sista punkten har börjat strykas i C. g) I marg. på B. skrifvet 70; i C siutie in
skrif på lämnadt tomrum. I A är 50 ändradt till 60. A) Urspr.: inbegripne. i) Urspr.
kommer aldrigh. kl Urspr.: knechte fenicker. I A en senare ändring till: riksens krigs-
mackt och ett tillägg: när så omtränger. 1) Redigeringen i A i formellt hänseende något
lika. mm) Urspr.: cronones herre. A har konungen öfverskrifvet. a) Urspr. mandater och
förbud. 0) Urspr.: faders mandat förmäler i trycken a:o 1546 uthgångit. C ifyller det
senare årtalet med 7580. Denna ändring är senare införd i A, där äfven orden frel -
vare kunne äro strukna Stycket medh förb:t är är uteslutet i C. 4) Urspr.: op-
bäre. adelen både konungs, och häredshöfdingens sak; i A rättadt till: opbäre ad
len konung k. r) C tillägger: så frampt bonden thet sielf icke uthbiuder amma
tillägg senare gjordt i A. s) Urspr.: belefvede. 4) A har här utan insignering: memb/
fe är. Stilen i detta, liksom i närmast följande
v) Erich
me. mindre än lagligit förfall på fe
tillägg i A, liknar Chesnecopheri. 2) A tillägger: som privilegierne uthvise
Magnussons är struket C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
