Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådslängd 1561—1592.
Det är med stora svårigheter förenadt, för att icke sä omöjligt,
upprätta en något så när tillförlitlig rådslängd för Erik XIV:s regering. I
de uppräkningar af Sveriges rikes adel, som förekomma i brefven på arf-
föreningen 1544 och på testamentet 1560, särskiljes rådet från det öfriga
frälset. Den enda (i afskrift) bevarade urkund från Erik XIV:s tid, som är
jämförlig med dessa, eller adelns samtycke till konungens giftermål m. m.
1561, gör ej någon dylik skillnad, och man saknar sålunda hvarje fast utgångs-
punkt för fastställande af riksrådets sammansättning. I »hofregister» och
andra kamerala handlingar förekomma listor på »rådsförvanter», men be-
tydelsen af sistnämnda term synes vara något sväfvande. Man äger emel-
lertid sådana register från början af hans regering; likaså från slutet, att
döma åtminstone af de namn på säkert kända rådsherrar, som där blifvit
utstrukna. De från Eriks tid bevarade rådslagen gifva ej alltid säker ledning.
Det är nämligen uppenbart, att några af dessa räknat andra deltagare än rikets
råd; de ha härflutit ur något krigsråd. Man kan icke antaga att så obe-
tydande frälsemän som Tönne Olsson till Kiula eller Christer Persson till
Hattsjöhult någonsin hört till rikets råd och dock synes det vara på grund
af ett sådant rådslag (1565), som Uggla upptagit i sin rådslängd icke blott
den nämnde Tönne Olsson utan äfven Ivar Månsson till Korknäs, Jakob
Henriksson till Siundeby och Nils Boije till Gennäs. I ett annat s. k. råd-
slag nämnas sådana storheter som Lasse Bröms, Joen skrifvare, »unge Nils
Boije» m. fl., hvilka icke kunna göra anspråk på rådsvärdighet, i ett tredje (1565)
Carl de Mornay, hvilken väl synes ha varit krigsråd, men icke riksråd.;
1564 "’/s förekommer Jakob Bagge bland »förtrogne rådsförvanter». De
sistnämnda har icke Uggla upptagit. Riksregistraturets afskrifter ange sällan
titlarne och göra det icke alltid konsekvent, om så sker, och det är endast
undantagsvis man har tillgång till något originalbref, där i utanskriften
titeln angifves.
För Johan III:s tid är man något bättre ställd. De »tillförordnade» riks-
råden afgåfvo 1569 en särskild bekräftelse på arfföreningen och från augusti
samma år har man en lista på rådet med angifvande af dem, som d.
aug. aflade rådsed, antagligen fullständig. Från 1570 eller 1571 föreligger
likaledes en fullständig lista på rådets medlemmar med alla deras titlar. ")
Ett förlänings- och beställningsregister från 1585 är också 2. Man
äger alltså ett par säkra utgångspunkter. Att emellertid följa hvarje enskild
rådsherres inträde i rådet synes äfven för Johans tid vara omöjligt, men på
ett eller annat år när torde det i allmänhet kunna bestämmas Någon gång,
såsom med Ture Bielke (Nilsson) och Christer Gabrielsson, kan man följa
vägen till rådkammaren genom hofrådsvärdigheten, äfven om själfva tid-
punkten för inträdet i rådet förblir osäker. Först från 1590 föreligga be-
stämda uppgifter om nya rådsherrars intagande.
") Den är uppgiord under riksmarsken Gustaf Olssons lifstid.
2) Ur Stockholms stads tänkeböcker kunna några upplysningar hämtas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
