Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 1593
tal underrättade de närvarande, att enär konungen vore frånvarande, hertig
Johan ett barn och »jagh den tridie efter arfsrätten> till regeringen, hade han
på konungens i Polen och »den yngre herrens» vägnar med rådets råd och
samtycke >»tagit sig regementet opå», »och vill hålle eder vidh Gudz rene
ordh, lagh och rätt, framfarne Sverigis konungers gifne privilegier, och vill
näst Gudz tilhielp sampt de gode herrer riksens rådh medh migh och jagh
medh them regementet så förestå, som vi thed för Gudh alzmechtigh vele
antsvara, till thes k. V:de i Polen sielf um regementet bestellendes varder».
Han förmanade borgerskapet vidare att afställa alla oroligheter, tackade
dem i den aflidne konungens namn, att de varit honom trogne, och för-
säkrade att denne varit »ved fullt uppsåt till sinnes att tala med dem samt
alla riksens ständer och sjelf bestält om riksens och sine egne ärender».
Och gaf på samma gång hertigen »handel och vandel fri> (Stockholms
stads tänkebok 1592—97 fol. 56 i Rådhusarkivet).
Omedelbart efter sin ankomst till Stockholm väckte hertig Karl jämte
mycket annat fråga dels om ett prestmöte för att få den liturgiska striden
afgjord, dels om albnän riksdag. Det heter härom i några af hertigen till
riksråden framstälda punkter (hertig Karls registratur 1392 fol. 243 mellan
två skrifvelser daterade den 19 nov.):
Till thet förste at efter her til uti någre år hafver varit någen
skilachtighet uti religionen, synnerligen om then liturgia, som utgången
är, om icke rådelig at presterne måtte kalles tilhope och sig
ther om förene, at uti kirkerne både om lärdom och ceremonier motte
hålles enighet, dermed då betenkes kunde anten liturgien vore till at
gille och vedertage eller afstelie och nederleggie.
Til thet ottende. Om icke råd vore, at en almennelig riksdag
motte hålles, på hvad tid och stad thet skal beramet blifve?
Rådets betänkande finnes bevaradt i afskrift i Uppsala univ.-bibliotek
(Handl. till Sveriges polit. historia 1592—1600 ur Cederhjelmska saml.).
På förevarande punkter svarades följande:
Riksens rådz svar på the puncter som
den högborne furste och herre hertigh
Carl hafver them förestelle latid. Datum
den 21 novemb. år 1592.
Till den förste punct om religionen synes the gode herrer hans
f. N. gode rådh och välmeningh udi den måtte aldelis godh och nyttig
vare, att presterskaped motte komme tilhope och sigh om den forene,
dogh att thett måtte ske framdelis, när lägligere tidh der till gifves
kan, än som nu är. Och synes them på h. f. N. högre betenkiende
och förbättringh, att ded samqvemd allerbest ske kunne, när kon. M:tz,
salig och höglofligh [i] åminnelse hos Gudh alzmechtig, begrafning ske
skall. Thess förinnen kan och då komme bref ifrån k. M:t i Pålandh,
ther af the tilleventyrs kunne få orsak till att tale sigh emellen om
fore:ne religion, effter då måste komme hit ther till både biskoper,
prelater och prester af alt riket, så äred och dem udi så måtte till
mindre omkostned och besväringh, och dessförinnen måge the mäss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
