- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
27

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

Samma dagh blefve nogra gode männ af rådet och menigheten
tilnempde, som skulle fare til Upsale och der för andeligh och verldz-
ssökie m. Per Pauli, som hafver varit Stokholms stadz
som hans

ligh öfverhet lc
kyrkieherre, för månge ärerörige och försmädelige förvitelser,
egne schriffter, som hann til sal. konungh Jahan supliceret hade, för-
mäle och udvise, hvilke schriffter och m. Pers egen handstil vore
honom ovitterlige på underliget säth kompne i borgmestere och rådz
hender. Och blefve til denna resen nempde Oleff Gregersonn och
Gynte Olsonn borgmestere, Niels Erichsonn, Mårten Andersonn råd-
männ, Hans Hansonn Bilefeldt stadzschrifvere, af menigheten Per Lar-
sonn och Hermen Schillingh: vore borte uthi jempne 3 vecker.

Stockholms utskickade torde sålunda lemnat Uppsala redan före mötets
slut. De hafva också hvarken underskrifvit eller beseglat hufvudbrefvet, men
Stockholms sigill kunde svårligen saknats därunder, ifall staden verkligen varit
representerad vid mötet. Äfven från JVorrköping omtalas utskickade.!)
ågra utskickade från all/mogen antydas ingenstädes.

Vid redigeringen af mötets beslut visade sig ett visst vacklande i fråga
om dem, i hvilkas namn det skulle utfärdas. Det första redaktionsförslaget
(presternas) uppräknar hertigen, rådet och flere af adeln, biskoparne, meniga
presterskapet samt borgmästare och rådmän i städerna, och i bekräftelse-
formuläret: »vi alle samptligen och hvar för sig, som i detta samqväm för-
samlade vorox, adel och oadel, prester och lekmän, köpstadsmän, såväl som
andra ordnar». Rådet i sin redaktionsförändring uppräknade bland utfär-
darne hertigen, riksens råd, biskopar samt »Sveriges ridderskap, menige adel
och presterskap», men ändrade icke slutet. Hertigen åter upptog i sitt för-
slag utom sig själf endast riksens råd, biskopar och meniga presterskap samt
i bekräftelsen endast »vi Carl etc. och vi efter:ne Sveriges rikes råd och vi
efter:ne biskopar och professorer». Det slutade med att hufvudbrefvet ut-
färdades i hertigens, rådets, biskoparnes och meniga presterskapets namn,
men i bekräftelsen tillades »riddersmän och adel» samt »köpstadsmäm. 1 före-
talet till 1614 års handbok anför Kenicius, hvilken i denna fråga bör ega
vitsord, såsom mötesdeltagare hertigen »sampt medh riksens rådh och några
af ridderskapet och adeln såsom och the förnembligaste af prästerskapet
uthöfver hela riket.

Under benämningen riksdag kan sålunda mötet i Uppsala icke hänföras,
men icke heller har det karakteren af ett kyrkomöte, sådant t. ex. som
1572 års »provinciale concilium» >Allmänneligt prestmöte» kallas det van-
ligen i samtidens officiella handlingar, »en sammankommelse af the för-
nämste ständer i riket, högre och nidrige, lärde och lekte», heter det i be-
slutet, ehuru det tillfullo knappast motsvarar dessa ord, »concilium> kallas
det i de från presterskapet utgångna skrifterna, i hvilka de synas vilja lik-
ställa detsamma med den äldsta kristna kyrkans concilier. I själfva verket
fick det af de undantagsförhållanden, under hvilka det framträdde, sin egen-
domliga karakter, för hvilken den i Sverige häfdvunna terminologien ej har
något fullt motsvarande uttryck. ?)

’) Resol. för Norrköpings borgmästare och råd, hertig Karls registr. 1593 P. III f. 23 v

?) Redan den äldre Messenius uttalar sig något sväfvande om mötets karakter och
sammansättning. Laurentius Raymundius (1638) och den yngre Messenius framställa
detsamma såsom en allmän riksdag. Ett visst stöd har denna uppfattning fått af det
sätt, hvarpå underskrifterna äro ordnade i 1594 års tryck, där ingen skilnad göres mellan
dem, som skrefvo under i Uppsala, och dem, som efteråt skrefvo under i landsorten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free