Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 1593
apet således: vår nådige furste låter tilsäija menige prästerskapet all
gunst och nåde. Thet är allom väl vitterligit hvad skadelig oenighet
och tvist uti religionen både om läro och ceremonier i vårt fädernes-
land i månge år varit hafver. På det sådant måtte blifva afskaffat och
åter komma til en god christelig enighet igen, hafver h. f. N. sampt
riksens råd och prästerskapet, som församblat var, när konungens lik
nedbars i slåtzkyrkian om nyårs affton, syntz rådeligit och nödigt vara,
at thet måtte blifva generale concilium, ther alla åter måtte komma til
en christelig enighet både i then christeliga läran och ceremonier, ty
om thet icke skier, skole vi fruchta at thet varder gångandes så med
oss och vårt fädernesland, såsom med Frankrike, Hålland och Neder-
land, ther the mächtige städer äre öde blefne igenom religions oenighet:
ty ther icke är endrächtighet uthi lära och religionen, ther kan aldrig
kiärlek och samdrächtighet vara uthi verdzliga saker, uthan tvist och
alt förderf. Then, som har något vist skiäl til försvara liturgiam med
then heliga skrifft, honom skal thet vara låfligit stiga fram, honom skal
och gifvas liud til at uthsäija sin mening. Hic est liberum concilium.
Confessio Augustana och then christeliga forma religionis in doc-
trina et ceremoniis, som archiepiscopus [Laurentius«<] senior giorde,
förenom oss ther effter.
Sedan tilfrågade vår n. f.!) sampt the andra närvarande af riksens
rådh, om the, som frånvarande äro, villia vara en man med oss uthi
den christeliga tro? Eph. 4. Ther til jakade hela prästerskapet.
Om konungen uthi Påland kommer hit, effter han är uthvald til
Sveriges konung, skal han icke bli herra öfver vår tro och samvet,
uthan blifva vid then läros föreningdZ, som nu besluten blifver. Hvad
som nu blir effter Gudz rena ord samtyckt, måste christeligen författat
blifva och af hvarjom och enom underskrifvit. På thet sidsta önskade
han, at then eviga Gud ville vara den högsta regent uthi detta concilio,
al ting regera, at thet måtte lända Gudi til lof och ära, oss och våra
effterkommande til ett godt bistånd och evigt siälagagn.
Dioecesis Upsaliensis begärade nu straxt låf at utvälia sig episco-
pum, men blef svarat, at h. f. N. och riksens rådz mening vara den:
först skulle förvara sig i lärdomen och kyrkio seder och sedan handla
om biskopvalet, men effter thet professores stode hårdt uppå, at först
företoges, thet the måtte bekomma presidem, så gingo her Claes
Bielke och her Sten Banere up til fursten och sade theras begiäran.
The kommo straxt tilbaka och sade, at vår f. N. tilsade them al gunst
och nåde; hvad the begärade om erkiebiskops valet, svarade h. f. N.,
at the måtte sättia 2 i valet; then som får mäste rösterna, then skal
blifva preses huius concilii denna gången. Sedan thet är alt uthrättat,
skal om erkiebiskopsvalet handlat blifva. När the thetta sagt hade
och önskat, at Gud alzmechtig ville vara vår öfverste preses, och vore
’) Hertig Karl var icke närvarande. Uttrycket torde sålunda vara felskrifvet och
syfta på Nils Gyllenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
