- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
42

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 1593

och när the nu förnummo, att m. Nicolaus Olai hade mäst suffragia
bekommit, ty han bekom 796, m. Petrus B[enedicti] Lincopensis episco-
pus 5, m. Petrus Jone& Streng[nensis] 56, Arosiensis episcopus op,
Aboensis saltem unum, confirmerade h. f. N. sampt med riksens rådh,
att then, som Gudh och hans hälga församblingh uthvaldt hade, motte

blifva constitutus in presidem concilii.

Circa horam 5 kommo alla bisperna sampt medh prästerskapet
tilsammans och så stegh Lincopensis episcopus fram och gaf them
samptligen tilkiänna, hvem som mäst suffragia hade bekommit, gaf och
theslikest före, hvadh såsom i andre sådana conciliis hade brukeligit
varit, nempligen att then them bekommit hade skulle blifva uthvald,

frågandes them ther hos, om the alle samptligen vore vidh thet sinnet
sådant till att samtycka. Svarade the alle sammans, quasi uno ore:
Ya, ja. Vidare sade han them, att på thet theras begynnelse in con-
cilio skulle synas hafva nogot större autoritet, ville riksens härrar lata
sig finna obesvärade till att vara ther medh tilstädes. Sade han them
och hvadh först handlas skulle, nempligen de sacra scriptura, och sedan
ville the taga Augustanam confessionem för sigh och henne öfverse på
thet flitheligaste, alla locos i synnerhet för sigh. Excuserade m. Nico-
laus sig på thet aldra högsta, gifvandes före sin ungdom, oförfarenhet
och ringa förståndh, säijandes monga vara, som ther till bätter tiänte
både hvadh ållerdomen och förfarenhethen anlangade. Till hvilket

honom Lincopensis svarade, att vox populi var vox Dei. Strax ther
effther stegh m. Ericus Jacobi och gaf tilkänna, huru thet i andra sådana
ärliga, fria och lofliga samqvemder hade brukeligit varit, nämpligen att,
när nu pr uthvaldt var, skulle 12 andra beskedeliga men uthvälias,
the ther presidi biståndh och hielp giöra skulle. Frågade han them
ther hos, om the och icke så tilsinnes voro, att the och nogra uthvälia
ville. Svarade the alle sampteligen ja ther till. Blef för then skull
thetta arbete bisperna uppålagdt sampt med nogra andra, som ther

till tiänliga voro. -

B.
Die 2 martii kommo bisperne med menige prästerskapet tilsam-
man in collegium och när the hade sungit: veni sancte spiritus
med collecta, gick hvart biskops stifft fram ordine och hvar och en

gaf sine vota eller suffragia de futuro eius concilii preside. M. Olaus
Martini räknade up hvar och en. M. Ericus Jacobi Schinnerus tog
suffragia af dem. När det var bestält, gick m. Ericus och bisperne til
her[tig] Carl och riksens råd; ther blefvo suffragia öfversedde och
talde. Och efter m. Nicolaus Bothniensis, professor Upsaliensis, bekom
mäste rösterna, så blef han af vår f. N., riksens råd, bisperne och

menige prästerskapet confirmerat, men han förvägrade sig storligen,

effter thet är, sade han, en hög sak, och jag är ung och oförsöckt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free