Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1593 51
evidentiam, contestationem et approbationem jussi sumus omnes et
singuli assurgere et dato pro more signo per manuum elevationem de
unanimi consensu testari. Quin etiam nobilissimi viri et senatores, qui
fere omnes assidebant, per cancellarium regni Nicolaum Gyllenstierna
suam fidem gravissimis verbis nobis dederunt se pro asserenda hac
religione et confessione strenue pugnaturos et omnia emolumenta huius
vite eiusdem defensioni deposituros, quin etiam adfuturo regi Polono-
rum non nisi sub hac christianissima conditione coronam regni Svecie
imponendam fore.
Interea surgens e medio m:r Ericus Scepperus nomine omnium a
senatoribus tria petiit: 1) ut synagoga impurissimorum jesuitarum, que
Holmizx confluere solet in x&dibus Tidemanni Cornelii, interdiceretur et
nebulones ipsi profligarentur, qui nidulum suum collocarunt in Drott-
ningholm; 2) ne juvenes ad scholas jesuiticas emissi, quando in patriam
redeunt, ad publicum aliquod munus obeundum admitterentur, sive
politicum sive ecclesiasticum, omnium autem minime ad scholasticae
pubis informationem; 3) ut amplissimi sumtus, qui hactenus impendi
solent inertibus monialibus in monasterio Vadstenensi, rectius et melius
collocarentur in pios et optimos juvenes, qui studiorum gratia ad exteras
nationes transmittuntur vel in ipsa patria student et postea ecclesie ac
reipublice auxilio atque honori esse possunt. Hanc honestissimam
petitionem predicti domini barones et senatores benignissima pollicita-
tione dignabantur. Facta etiam est mentio vanissimarum minarum Jo-
hannis Billonis et suorum complicum, qui jam in Polonia degunt, quo-
modo in patriam reversi episcopatus et collegiatus inter se dividerent.
D redogör tämligen utförligt och i det hela öfverensstämmande med C
för biskopens i Strängnäs försvarstal med anledning af punkten om nattvarden;
har vidare en själfständig anteckning om den 14:e artikeln de vocatione eccle-
siastica, hvarvid biskoparne skulle påmints af senaten och preses att ej
ordinera flere prester än som behöfdes, och den senare skulle anfört ord-
språket: att när en slår på en buska en gång, tå skulle strax 10 präster
komma therut. För granskningen af Petri Pauli skrift om liturgien tillsattes
enligt D tolf personer. På e. m. skulle enligt D särskildt talats de libero
arbitrio, at alle skulle then locum grant akta. D upprepar vidare, att biskopen
i Strängnäs hjälpte till att förklara teserna, samt uppgifver, att det var på
dennes fråga, som riksens råd och presterskapet stego upp och förklarade
sig vilja våga lif och blod för den antagna bekännelsen, samt anför slutligen,
ensam bland berättelserna, preses ord: nu är Sverige blifvit en man och
alle hafve vi en herre och gud. ’D omtalar vidare som ett beslut att ingen
jesuit eller papist, calvinist eller anabaptist skulle hädanefter brukas hvarken
till skolemästare eller i cansliet, utan the skulle platt utrotas. — E hänför
eftermiddagens händelser denna dag oriktigt till den 6 mars och har följande
anteckning om beslutet: Sedhan alla thesse articklar vore öfver sedde och
upläsne, vore alle endrechteligha samptychte ath the ther vidh ville lefva och
dö. Vart och beslutat ath the, som här emoth lära, skola aldrig komma till
noget ministerium eller officium hvarken ecclesiasticum, scholasticum eller civile.
Ingen skal blifva betrodt till någet kall, för än han beplickter sigh ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
