Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1593
Det återstår att tillägga några ord om det äldsta trycket af mötets
beslut. Hertig Karl påminte därom mäster Nils, den »utvalde ärkebiskopen»,
i en skrifvelse dat. Nyköping den 8 juli (hertig Karls registr. 1593 P. I
fol. 157 v.):
Vär etc. Ider kommer väl ihug, m. Niels, hvad som vi senest
her i Nyköping talede med ider om thet i förledne vinter uthi Up-
sala i religions sakerne förhandlet vart, at oss syntes rådeligit, thet
samme handlinger motte med förste komme på tryck både opå svenske
och latin, och efter vårt betenkende ännu således är, at thet vill
mykit vare af nödene, derföre är och nu som då vår nådige begären
och förmaning, at I med m. Abrahams och fleres gode rådh och til-
hielp förarbete ther opå, at ju thet svenske brefvet motte med aller-
förste tryckt blifve och thet latinische seden med snareste stelt i verket,
ju ändeligen förr än k. M. i Pålen kommer hit in, på thet at the Påler
och andre som moth thenne religion någet hade at tale motte och då
sehe hvadh som her på thenne side derom giordt och beslutet vore.
Herom I så med flit bestelle vele, görendes oss ther medh thet som
then christelige försambling lender till upbyggelse och förmering. Gudh
etc. Af Nyköping then 8 julii.
Tryckningen uppdrogs åt Johan Thom& Bureus enligt dennes egen
anteckning, !) och företalet är dateradt den 30 juni 1593, liksom titelbladet
har samma årtal. Konung Sigismunds ankomst afbröt emellertid densamma,
så att den ej kunde fullbordas förr än 3594 i juli, hvilket tryckår sista sidan
har. Särskildt märklig i denna publikation, som under titeln Confessio fidei
utom mötesbeslutet innehåller de tre symbola, Augsburgska bekännelsen på
svenska, en epilog, Uppsala concilii beslut 1572 samt några bibelspråk för
att fylla en sida, är anordningen af underskrifterna. Här upptagas först
hertigarne Karl och Gustaf, riksens råd, biskoparne, ridderskapet och adeln,
k. och furstl. hofven, d. v. s. kansliets, kammarens och andra tjänstemän,
lagläsare och fogdar, krigsbefälet, presterskapet (både kyrkoherdar och ka-
pellaner), städerna (dessa liksom adel och presterskap ordnade stiftsvis),
samt landskap och härad. Antalet personer (några borgare angifvas icke)
uppgår till ej mindre än 1934. Det är, såsom redan nämnts, denna anord-
ning, som underhållit föreställningen om Uppsala mötes karakter af allmän
riksdag. Det är emellertid ej nog med, att redaktören ordnat namnen på
angifvet sätt;?) antalet i trycket är ej obetydligt högre än de kända under-
skrifterna på bekräftelseurkunderna, på samma gång som de senare ej finnas
fullständigt intagna i det förra. I afseende på förstnämnda förhållande må
erinras, att bekräftelser alldeles saknas från vissa landsorter, såsom Helsing-
land, Medelpad och Vermland. r de i det föregående omtalade perga-
mentsformulären begagnats, har plats ej funnits för ett fullständigare under-
tecknande; det kan förklara den stora skillnaden mellan antalet vestgöta-
prester trycket upptager — 213, och antalet af dem, som påtecknat
1) Jfr Samlaren IV sid. 13, 14.
2) Det har t. ex. medfört att adelsmän, som undertecknat bekräftelsen från hertig-
dömet, återfinnas under Skara stift, Vesterås stift o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
