Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1593 187
gifne svar, ded de ännu här till ingen hafve velet meddele, någet
ytterligere i underdånighet och trohet skriffteligen att påminne, ödmiuke-
ligen bidiendes, att h. k. Maij:t ded i den bäste måtte och såsom ded
för Gudh och sanningen h. k. Maij:t sielf och riket till gode ment är,
nådigst förstå och optage vill och ännu samme svar till förbättring
förandre, hvilket icke allenest är i sigh sielft rättvist, utan och” effter
denne tidzens lägenhet högeligen förnöden.
Till det första belangandes den fö
säkring på religionen, Sverigis
lagh, friheter och privilegier, som uthaf h. k. Maij:t både i Polen så
och nu seden här är begäred vorded så väl för den högborne furste
hertig Carl etc. såsom och elliest alle andre riksens ständer bådhe
andelige och världzlige, är icke skedt för then skull, att man om h.k.
Maij:tz ynnest och nådige benägenhet i så måtte någet tvifvel hade,
eij heller att man h. k. Maij:t i någen måtte öfver det, som rätt och
tillbörligit är och deres föräldrer fordom skäligen nutit hafve, förknippe
och försnille ville, mycket mindre att någon rättighet, som en lag-
kalled arfkonung effter frivillige laga stadg
skulle förtages,
r tillyder, i någen måtte
åsom kan ske? en part medh ringe grund ded för
och uthtyde vele, uthan mere för ded att man gärne
Maij:t alle samptlige unde g)
vinna och binde måtte” och dem, som af ded tunge och orolige rege-
säge ded h. k.
teres hierta och ynnest deste mer till sigh
mente, både för långvarigt krig skull och elliest, som nu i tri och
trettije år, Gudh bätträt, här i riket varit hafver, nu fast ömme och
trötte äre vordne, medh sådanne kongelige nådige löffte och förtröst-
ninger någerlunde hugne och vederqveckie, hvilket? så mycket högre
och nödigere vore till att achte, som de sielfkrafde och för än de på
cröningsdagen, kan ske, då medh större trägenhet kunde påäskes, blifve
effterlåtne. Vore fördenskull nyttigt och nödtorftigt, effter som och
högbe:te furste tvenne reser begäred hafver, på ded icke i sielfve crö-
ningen der igenom någon vidlöftighet heller drögsmål skulle infalle,
at sådant nu medh ded förste måste” ställes i värket, det vi och tro-
ligen råde, såsom och ödmiukeligen bidie och begä Elliest hafver
man ju ingen tvifvelsmål haft, eij heller ännu hafver, att h. k. Maij
e.
ju alt sådant aldeles ovägred varder nådigst effterkommandes, ther på
h.
. Maij:t och för sitt bortresende af riket medh sine kongelige kraff-
e oryggende underskrefne försäkrings bref och segell, såsom bok-
stafven ded nogsampt uthvisar, en godh begynnelse giordt hafver,
hvilket yttermere till att fullborde man ännu så mycket mere ödmiuke-
ligen otviflendes vill förhoppes, effter h. k. Maij:t, Gudh thess lof, till
mångnere(!) ålder och högre kongeligit förstånd kommen är, och at
h. k. Maij:t förthenskuldh ju ingelunde vill låthe sitt arfrike, deden den
kongelige linie sitt ursprungh af urminnes tidh haft, i
och mindre achtat vare än andre loflige kongeril
trygghet och trohet, som h. k. Maij:t utaf des
vedt hafver,
r
a måtte ringere
anseendes den
e rikes undersåter pröf-
så och elliest ded myckle godhe, som den konglige slächt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
