Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1594 377
icke tenkie, at the ther til blifve upsatte enkannerlighen therföre at the
thes vilkor och vellust nyttie och bruke skole, uthan allermest för thet,
at the effter Gudz lagh och ordning skole tiene thet hele mennis
lighe slächte til godhe, hålle fridh, lagh och rättvise vidh macht på
jorden, effter som Gudh sielf alfvarlighen biudher och befaler. Thet
hafve ock hedningerne vist at berope sigh på, såsom Hesiodus sägher,
at konunger therföre äre af ålder kesede och korade vordne, at the
skulle skaffe them betrycktom rätt och förtaghe alt thet orättvist är,
såsom then gamble versen lydher: Hoc uno reges olim sunt fine
creati, dicere jus lesis iniustaque tollere facta. Them bör näst
Gudz dyrkan om ingen ting större vårdnat hafve än om undersåternes
gagn och velfärd, icke settie theres egit behagh heller vellust fram för
thet i någhen måtte, eij heller egen vilie och godhtyckie för lagh och
rättvise, såsom Nero sade:’!) jagh allene är gudhernes sendebudh,
hos migh står machten til at förordne om hvars och ens lif
och vilkor, såsom hans ord i historierne lydhe, uthan thet betenkie,
såsom Seneca ther emot sade: tu skalt vethe undersåterne icke
vare tigh antvardet til någhen träldom uthan til beskydd
och menigheten icke höre tigh til uthan tu henne. Sådane
regenter hafver Moses och Samuel varit, såsom scrifften sägher: then
ene ville medh sitt förderf och undergång frelse folket, then andre
bödh sigh til rätte in för sielfven Gudh, om han hade giordt orätt emot
någhen. Ty emellan en godh konung och kär fadher bör ingen åt-
skildnet vare, uthan som fadhren söker barnsens bäste, altså bör then
andre undersåtern kiffte lagh, rättvise, danneshet och mildhet, icke
Ke
et
neffse effter väld heller vredhe i obetenkiende, hastighet, hemdgirugh
heller annet sådant uthan medh sachtmodighet, ther brått finnes, dogh
medh måtte och effter lagh och laghadomom, vare fierran ifrån alt thet
som sker af hat heller afvund såsom ock thet, medh hvilket fölier mere
våld än rätt, och icke misbruke sin store macht och välde, uthan thet
ihughkomme: ju mere man förmår, ju mindre bör man vele och bruke
thet som väldsampt är. Man ser på the små och ringe creatur, som
är bi, the hafve såsom naturen och förfarenheten underviser, theres
regemente och konung; then hafver menigt ingen gadd som the andre,
och om thet än stundom befinnes, så är dogh likvel af förfarenheten
bevislighit at han then aldrigh bruker heller stinger ther medh. Altså
bör och alle them, som i öfrighetz stånd stadde äre, bruke rättvisen,
sachtmodighet och barmhertighet, serdeles i thet som emot them br
thes, men misgerninger emot Gudz lagh och budh medh alfvar straffe,
ändogh, thes värr, offta sker tvert emot och snarare förlåtes och til-
gifves thet Gudh är emot brutet, än thet them sielfve til förtrett kan
skedt vare. Rättvisen är then förnemste grundvall til alle christelige
regemente, hon bör uthan all väld skifftes, dogh medh oförargeliget
!) Den tryckta upplagan har i marginalen motsvarande citat på latin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
