Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1594 415
Icke skole vi heller tage för-
läning heller underhåld ifrå någon,
med mindre han ded lagligen haf-
ver förvärket och dömbder vore.
Doch oss her med oförtaget att
giöre omskifte med förläninger, när
oss synes, de andre uthan skade
och vanä
Der och någon adelsman blif-
ver beskylt, som icke på oppen-
då skall
bara ogerning
han niuthe bäårgen och löfte till
tagen är,
rätte och hvarken inmanes eller
nogen tingh för Qvar-
sätties, så lenge han biuder sigh
till ath svare för rette, eij eller
skall något dz löst eller fast
honom ifrån tages, för än han lag-
honom
lige af sine vederliker ovelde och
gfarne dömbder vore. Och like
som vi icke vele ställe tro till
någon segn, med mindre ded skä-
lige pröfves, altså och der som
någor af adel förförer den andre,
må dem vare fritt att bruke rätten
emott hvar annan. Så skall och
ingen, eho han helst är, försvare
den andres hion eller tienere, som
med ominne viker eller rymmer
sin tienst, uten hvar må, som lagh
förmeller, tage sådane sine stadde
hion, ehvar han dem finner.
Till ded siste vele vi hafve oss
velb:te vårt elskelighe riks rådh,
ridderskap och adel till all konglig
befalet;
och der bredevidh och her-
tilsäije att hålle
ynest, nåde och försvar
lofve
med dem vid
udtöfver behof,
peninger, der de
förrese, efter ordningen.
nogen flere ther
då betale för
Icke skole vi heller tage domare
ämbete och förläningh ifrån — —
dem uthan skade och vanäre. Så
efterlate vi och af ynnest och nåde,
att när någre våre gode mänd,
som i vår och cronones tienst sigh
troligen hafve bruke latet, genom
döden affalle, att då deres efter-
latne husfruer måge behålle hvadh
förläningh och underhåld, som
deres män haft hafve, på et års
tidh till det minsta.”
Der och någen — — veder-
liker och dåm, som äre ovälde och
laghfarne — — någon af adel eller
andre förförer den annen — —
hvarannen sin emillen, och vele vi
icke heller sielfve i så måtte någ
derföre fridhkalle, ey heller vi,
mycket mindre nogen annen, eho
han helst är, försvare — — tienere
emot lagen, som — — tage sådane
heller stadde hion
n, ehvar — — finner. Doch bör
dåm eij heller någen tvinga till
sine tienere
att tiena sigh länger änn theres
stadga år äre ute, medh mindre
the medh tienaren ther åm blifve
sambset.
Till dett sidste
ligen tilsälje — — gamble privi-
— fulkomme-
legier — — regenter och riksens
bevises, så och de
som vi udi dette vårt
öpne bref uttryckeligen efterlatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
