Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 1594
utskrift af den första med ytterligare gjorda ändringar hufvudsakligen af Hog.
Bielke och har följande påteckning: »Concept om städernis previlegier anno
etc. 94, endogh thet blef inthet hervedh». Det är denna senare redaktion,
som är tryckt hos Stiernman och som här nedan meddelas.
Förslag till städernas privilegier uppsatt år 1594.
Koncept i Riksarkivet med ändringar hufvudsakligen af Hog.
Bielke, jämfördt med ett annat med ändringar af densamme och
af E. Sparre, som själf skrifvit en del (sign. A). Hog. Bielkes
ändringar i båda handskrifterna äro kursiverade. I ett eller annat
fall anmärkes den ursprungliga lydelsen.
Vi Sigismundus eze. göre vitterligit för allom them som nu lefve och
efterkomma kunne, att efter thet vi hafva förnummit några merchelige
brister vare opkompne i kiöphandelen, hvarigenom städer och borger-
skaped blifva förderfvade och okiöp tager öfverhanden i riched, så
hafva sielfve städerne och sinn emellan her til haft stor tvist och be-
ring emot hvar annan; derföre hafve vi sampt med vår elskelige
ire faderbroder högborne furste hertig Carl etc. och vårt elskelig
richsråd tagit thetta i nödtårftigt betenchiande och oss och menige
richet sampt alle thes trogne inbyggiare till gagn och gode således
som her epter fölier ther om besluthet, såmpt hafve de och sin emellan
sig godhvilligen förehenet, hvilchet och evärdeligen hållas skall.
Till thet förste skola upstäderne i Mälerne fritt segle med theris
egen skip igennom Södreström uttriches hvart the velle och iche i Stoc-
holm blifve hinndrade eller platzade. Menn ther så hennde att vid
Stocholm väåre sådanne utflod eller lithet vatn, att skipen eij kunnde
flyte gennom strömen uthan ther stadnede, då skall thet obehinndrad
vara them epterlathet att opskipe 2, 3 eller 4 lester, till thes skiped
sig lätter och flyther gennom strömen, och om /ögste nöden så trängde,
då måge de lägge igennom Norre ström, dog thet förbehållit, att the
ther så väll som ved Södre ström skolle gifve staden strömpeningar
och att the skolle hafva theris bevis och stadz bref, att thet är ther
tilförne väget, och när the skolle igennom strömen, skolle the gifva
af lesten hvar gång antingen op eller ut tre öre lesten och af hvart
skippund koppar 2 öre, efter det kåster dem mykit ath de hålle vinde-
bron, spell och trådsser ved macht. ”Ther emott igenn skolle Stoc-
holms bor och andre, som ifrå Bergslagen allenist sielf lathe något
jern eller kopper uttföre, gifve opstäders bor af hvart skip:d fyre öre,
af hvar lest åsmundzjern 12 öre och af ett skip:d stånngjern 1!/, öre,
och måge the obekindret i frimarchnader köpe jern udi punde och
hundrade tal, doch iche lenngre änn i the tre rette marchnatzdagar
och innthet kiöp göre, för änn marchnaden lyst blifver. The skolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
