- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
467

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

594 467

sitt egidt lif — — —!) daler, desligest på hvar sin egen hest, hvilke
iche öfver — — —1!) vare skole — — —!) daler, ridtmesterens lyde-
nant och fendriken, hvardere på sitt egidt lif om åredt — — — !) daler
och på hvar deris hest, hvilke icke öfver — — —!) vare skole — —
—"!) daler, fendrichs lydenant på sitt lif — — !) daler; forrereren
— — —!) daler, hvar qvarters mester — — —!) daler om åredt,
prophossen — — — !) daler och hvar gemen hofman — — 1) daler
eller dess värde, af nogen rente. Så skole och inge utan befäledt och
elliest betiente personer hafve under fanerne flere än en hest, med så
förord, att de alle skole vara förplichtede att sättie dubbelt så månge
till, när omtränger. Än skall hvar knechte höfvidzman bekomme om
åredt — — — !) daler, höfvidzmannens lydenant och fänriken hvardere
— — —!) daler och på en munster drengh — — —1) +, fendrichs
lydenant — — —"!) 3, hvar qvarters mester — — — !) 3, forrereren
— — —!) $, prophosen — — — 1!) 4, och hvar gemen landzknecht
— — — + om åredt anthen i peninger eller annen ränte. Men nu,
meden örligit varer och de (iche) elliest brukede blifve som och hvar
de framdelis sigh emot fienden schole bruke lathe, skall då för dem
en annen och bettre ordningh giord blifve.

Så skall och krigsöfversten vara förplichted årligen fordre der opå,
att för:ne våre tienere, menige krigsfolkedt, samme deris vartgäld uti
rätten tid af den rente, der till ärnedt är, bekomme motte och elliest
hålle dem villige, att the iche motte hafve orsak ther om sigh beklage.

Videre hvad richsens ränte och opbörd tilkommer, på thett att
der med motte väll och rettvisligen blifve handlet, så hafve vi nu för-
årdnedt till cammerråd oss elskeligh vår tro man och råd — — — 3
och them befaledt att the alle tider om åredt, när nogen lefvereringh
bör ske på nogen del, fordre derom besked af fougderne sampt andre,
som nogen vår och cronones opbördh hafve att svare till, och der hos
lagedt och bestelledt, att all spannemåll, desligest smör, kopper, jern,
trån, speck, tiäru och andra varur flere motte af hvart landskap för
sigh införes uti visse varehus, och fougderne ingeledes hafve tilstånndh
nogedt der af förskingre. Seden när varurne således uti hvart varehus
för sigh äro inkompné, schole the då till befestningernes bespisning,
thesligest löninger, betalninger och elliest blifve af välbe:te cammerråd
utdelte efther dhen ordningh, som der på giord blifver. Men all peninge
ränte öfver hele Sverige skall årligen uti rätten tidh till Stocholm för-
be:te cammerråd tilhande blifve lefvereredt, så frampt iche behöfvis
att nogedt af samme peninger strax uti sielfve landzänderne till lönin-
ger moste beskedes och dett thå med mindre möde och omak ske kan.

För- och välbe:te cammerråd schole och hafve synnerligh åhuge
och omsorgh om våre och eronones bergsbruk [att de] blifve försörgde
och derföre hafve fulmacht der till tage och anvende den ränte, som
nermest är belägen, och undersåtherne till minste tunge framkomme lathe.
7) Tomrum i handskr

Riksdagsakter III

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free