Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1594 469
närvaro blifve förårdnede, de schole och framgent blifve uti samme
kall och embete och icke blifve der ifrå satte af nogen, med mindre
än vichtige orsaker vore mot nogen på färde, och då schall oss der
om först blifve tilkenne gifvit, efther” som tilförene sagt är.” Så skole
och stådthållerne med slottzlofvent hafve nycklerne eller slottzlofven
uti deris våld och alle
aker så achte, efther som deris synnerlige ed
och schriftlige förplichtelse oss gifven lyder och innehåller, s
underhåll sh af deris tildelte bestelning och icke af slottsens ränte.” Och
besynnerligh skole de, som på Calmare, Borgholm, Cronebergh, Elfs
som” och
borgh, Vadstena och Stägeborgh blifve beskedde, inge släppe der in,
utan slottzens folk alene och dem, som dit blifve till vacht förårdnede.
Här oppå Stocholms slott hålles och efther samme sätt. Doch så ofte
som regerings rådet äro hä
vist och hvad som till der
tilstädes, måge de på slotted hafve deris
underhåldningh beskedt blifver, der af
skilte rente och tildelning undentagen.
kunne the då lefve, slotsens en
Videre så skall och riksens admirael med under admiralen hafve
omvårdnedt om skipsgården, hvilken här uti Stocholm eller” efther legen-
heten annorstedes vidh siösiden” blifve skall, så att altidh nogre skipp
motte hålles färdige och, när så behöfvis, segelrede. Och på dett skips-
folket motte och nödtorfteligen blifve underhållit och för matlöse eller
elliest icke hafve orsak förlöpe, så skole de hereder med ränten altid
lyde och ligge till skipsgården, som vi nu der till förårdnedt hafve.
Voredt och så, att nogre skipp kunne hvart år för sigh blifve utflyede
till Hispanien eller annorstädz med trävirke, då schole samme admira-
ler sigh till dett högste der om beflite, så kunde då der af för:ne
skipsfolk dess better bekomme deris tildelte och nödtorftige lön, och
de sielfve dess mer blifve brukede till siös och skippen hålles derföre
dess färdigere, doch der med altidh förbehållidt, att icke noget af
vårt kopperskytt motte der igenom förkomme och förrycht blifve.
Med richsens archeli vele vi så hafve hålledt, att tygmesteren thet
efther nyligest hafde inventering skall hålle tilstädes oförrycht vidh alle
befestninger och inthed der af anthen sällies, länes eller utgifves på
nogedt sätt, annedt än som richsens tarfver kunne tilseije, att dett till
land eller vatn skall blifve brukedt; säsom och hvad som nu är be-
funnidt vara tagidt der af till läns eller elliest, dett skall tygmesteren
igen kräfie och till den stad igen lefverere, som dett blef uttagidt.
Men de, som här efther nogedt skytt utfå, de skole icke allenest
vara förplichtede att förskaffedt så gott och oförderfvet igen, utan
och blifve achtede för vårt kong:e förbudz öfverträdere.
Yttermere på dett att deste större semie och enighet uti vår frå-
varo här i riket vara må, derföre så skall och ingen fördriste sigh till
att inlate eller mengie sigh uti en annens kall och embete, utan lathe
hvar och en der vid sigh förhålle, efther som vi dem hafve latidt för-
årdne, men der nogen rättmätigh orsak vore nogen att tiltale, då
schall dett ske efther dett sätt, som förbe:t är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
