- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
524

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EEE EN

524 1595

VI. Att tilforene några resor både utaf högl. etc. k. Göstaff
och k. Johan sådan ordningh på visse och stadighe underhåll äre
i verket stelte och mestadelen öfvede män för några fås avundh
och egen nyttho omkulslagne, såsom och uthaf(!) e. f. N. sampt the
velb. herrar christel. och väll sådana ordningh uptaga hafva til-
sinnes varidt och nu nyligen under henderna haft och alt här till

igenom annor högre bekymmer förhindrat, hvilket doch hvar uthaf
e. f. N. sampt the velb. herrar [fulkoml. endas och i bruket föras,
varder thet e. f. N. sampt the välb. herrar] berömmeligit och hela
församblingen, doch nempligh (sic!) presterskapet hugneligit och
våra vederparter sorgeligit och förferligit. Hvar och icke, kunne
vi se hvadh församblingenes tiänare hafva för ett vilkor i fram-
tiden förmodha, befinne vi och alla redho att månge för fattigdom
och elendighet skull nödhgas theras kall upseija med församblin-
genes skada och med våra vederparters högsta glädhie och åttlöije.

Om academie rettigheter.

Thesse begärar man ingalunda therföre, att vi förtenkte äre ung-
domen om sielfsväldh inrymma eller någon uthi sin onsko styrka eller
till tresko och olydno emodt någrom förorsaka, uthan efter icke
allenaste alle academier uthan och scholer uthi christenheten? yther-
mera privilegier än man her medh begärar altidh hafver åttnötit och
än åttniutha, och icke mögeligit är att man vidh professionem blifva

kan eller ungdomen under skäligh agha till studerningen långvarachtigh
förhålla, medh mindre att sådana tilbörlighe friheter och rettigheter
varda efterlåtne./

h) christeligen församblingh B. i) Här slutar texten B.

Om academi& cancellario.

Uthi mestadelen af the uthlenske academier är en af sielfva för-
starna, som academien underhålla, och ther jempte academizx cancellario

[?: -rius], hvilken i alla promotioner antingen i egen person tilstädis
är eller förordnar en vice cancellarium, af hvilken decanus bådhe til-
förer [2:-forne], så och uthi sielfva promotione förlof och tilståndh moste
begära till all promotion.

Till thenne cancellarium skiutes och alla tvistigha saker, som af
senatu academizx icke kunne förretthas, och then något hafver emot

academien, besöker ingen annan uthan allena cancellarium. Men huru
storligen i thenne vår tidh af nödene är, att academien någon myndigh
politisk herra af vår religion hafver till cancellarium, ther” till hafva
hvadh som felas kan fordra och hvadh klagomåll uppå komma kan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free