- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
535

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1595 535

schrifning, som h. k. M. både therom och elliest i sin k:e cröningh
giordt hafver, thertill h. k. M. troligen är påmint blefven. När man
får förnimme på hvad sätt sådene förklaring sker, kan seden thereffter
väll blifve lagedt, såsom tillbörligit är.

Ther någen finnes, som bruker någre hädelige ord eller försmä-
delse om vår religion, och the nampngifne blifve, skall och therutinnen
tillbörligit insehnde holles och icke ostraffet blifve.

Dernest belangendes denn höghtidh, som de sundagen nest efter den
19 febr. till en åminnelse om vår religions förening och stadhfestelse be-
gäredt är: effter betenkeligit är för monge orsaker att insettie nye fest
eller högtider, der man nu i desse nestförledne år mere hafver arbetedt
sådent att afskaffe; derföre synes h. f. N. och the gode herrer så, att
om thenn 19 febr. kommer upå enn sunndagh, att då icke evangelii
text och epistel nederleggies uthan såsom vanligit läses och förklares;
seden efter predican kann öfver hele rikedt så väll i städerne som på
lanndzbygden den påminnelse och tackseielse ske medh någre få ordh
och då strax siunges Ze Deum Laudamus. Faller den nittende på en
söknedagh, så må det ske näste sönndag der nest efter både i städerne
och lanndzbygden.

De ålderstigne bisper blifve vidh embetedt, medh mindre de sielf
krafde vele renunciere, och efter the icke förmå förestå embetedt, som
förefaller, setties dem enn coadiutor, så frampt prosten eller decanus

dertill icke äre tienlige, hvillken och seden efter den andres afgång
kunne vare tienlig att succedere, och efter cronones lägenhet icke så
tillseger att gifve uth dubbelt unnderholld, skall så mykit af bischopens
opbörd blifve kortedt, till en triding eller halfpart, efter som personen

kann vare till, och honum andre tilldelt.

Catechismus förhanndles odensdagen och fredagen i städerne och
på lanndzbygden om fredagen.

Hvad ceremonierne till att afschaffe belanger: kunde thet ske så
hastigt uthan buller, vore gått, doch måtte thermedh hanndles fogeligen,
att icke någen oro sig deraf förorsakes.

Om ordning på underhollen: först hvad academien, professores,
communitetet tillkommer, blifver förordnet och förmällt udi thet öpne
bref. Hvad landzpresternes vederlag belanger, kann thet väl blifve
vidh thenn ordning, som både uthi k. Göstafs sidzste och i k. Jahans
förste regementz tidh, högl. ezc., anno etc. 72 medh bispernes och me-
nige clerkeriedtz samtyckie hafver varit bevilligedt.

Hvad hospitaler och deres uppehelle tillkommer, hafver h. f. N.
och riksens rådh alltidh varidt benägne och änn äre att hiellpe till, så
att hos dem ingen brist vare skall, och på thet att icke flere måtte
intages, änn som uthi hvart hospitael nödhtårfteligen och väll kunnde
unnderholldne blifve, så synes h. f. N., att ett vist tael måtte ordnes
och holles uthi hvart hospitael, och på thet att ther icke blifve för
månge, så och the ther äre thes bätter uppeholldes, synes h. f. N. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free