Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
R.mercher de,
som riksens
rådh till att
öfverväge
förstälte
vore. M.
M. dhe, som
den menige
man betän-
kie skole.
568 1595
Bland Riksdagsakta i Riksarkivet finnas några anteckningar (en sida), hvilka
förefalla alltför otillförlitliga för att förtjäna aftryckas. Så heter det, att
herredagen »gick an» den 15 okt., då det är bekant att hertigens första proposi-
tioner öfverlämnades den 10. I referatet af hertigens yrkanden heter det,
att han begärde »att han måtte få Vestergötland för sitt omak>, hvilket icke
annorstädes förekommer; att han yrkade på, att herr Claes Fleming, herr
Arvid och Erik Gustafsson måtte ta fängslige»: ett mycket knapphändigt
återgifvande af motsvarande punkt i propositionen, att Vadstena kloster
berörts, hvilket icke nämnes uttryckligen, att en skatt skulle utgöras till be-
talning af rikets gäld, hvarom icke talades i propositionerna, att alla
adelns förläningar skulle igenkallas, tills samma gäld blefve betald, hvarom
icke heller något förekom i desamma utan först senare, då det för öfrigt
blott var fråga om tionde penningen o. s. v. Svaret, i det mesta afvisande,
lägges i allmogens vun, och det heter bland annat i fråga om religionen:
Och stege någre bönder fram och svarade: N. furste, skole papisterne bort,
så måge calvenisterne och bort; thertill svarede fursten intet.» Angående
skatten skulle bönderna svarat, att när konungen lade på skatt, skulle de
gärna dragat, hvarjämte de frågade: »Hvar är riksens uppbörd blefven?»
Likaså skulle de om förläningarna svarat: »att de icke kunde gifva där lof
till: det var en fråga, som icke angick allmogen.
Uti Arnold Johan Messenius” handskrifna krönika är en lucka för
1595, hvilket torde vara en orsak till, att Werving ingenting särskildt har att
om densamma meddela. Af beslutet ger presten Andreas Olai ett referat
i ett bref af d. 11 nov. till pater Sigismund Ehrenhoffer (bland bilagorna
till k. Carl IX:des Rim- Chrönica sid. 327), men om själfva förhandlingarna
har han ingenting att meddela.
+
Redan den 1 okt. var hertigen, såsom redan nämnts, i Söderköping, men
först den 10 öfvi mnades den stora propositionen. Adeln lärer ha lång-
samt infunnit sig; enligt andra uppgifter väntade man på svar från konungen.
Det samfälda svaret öfverlämnades först en vecka senare. Beslutet är da-
teradt den 22 och hertigens affärdsbref till allmogen den 24 oktober. Efter
riksdagen fördes emellertid rådsförhandlingar dels i Söderköping dels i Vad-
stena, förlängda ett godt stycke in i december månad.
Punkter, som skulle meddelas rådet och ständerna. Söderköping
1595 den 4 oktober.
Riksregistraturet 1595 fol. 282 v. Numreringen tillagd af redak-
tionen.
e puncter äre de förnempste, som nu opå
thenne riksdag af stenderne moste berådslagne blifve. Actum
Söderköping den 4 oct. år etc. 95.
1. Först efter Gudh alzm. hafver förlänt en godh och stadig fridh,
hureledes som thet fremmende krigsfolk, som först motte afleggies,
hvilke en stor summe hafve till att kräfvie, kan tilfridz stält och be-
taelt blifve?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
