Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622 1595
ligen är samptyckt och bevilliget, uthan och att icke ther emot antingen
skolor eller kyrkior någorstädes här i riket utaf någen bilära med onde
eller gode intrengias” skulle”, som och inted hinder och förfång göra eller:
och i för:de vår religion” giöre late, icke heller uti riksens andelige och
verdzlige kall och embether bruka någre the personer, som icke äre utaf
för:ne vår bevilligade christelige religion, effter som sielfva brefven i bock-
stafven lyde, hvarföre vi h. k. M. underdånl. betacke; och på thet att
alt thetta både för oss och för alles våra effterkomande everdeligen
må obrotzligen hollit varda och therigienom Gudz namps äre och
för:ne retta religionsenighet fremiat, sampt och all split och all biläre, som
then helige skrifft kunne vara emot, förekommen och afvardt, hafve vi
på nytt synderl. och samptl., högre och nedrige, andelige och verdz-
lige, sielfvillige, onödgade och otrengde, af velbetenkt och berådde
modhe oss förenat och samsat, såsom och i thetta brefs krafft både
för oss och våre effterkommande, lofve och tilsäie, såsom och förbinde
på christelig sanning, äre och redlighet, att eho som helst then vare
kan, Sveriges rikes inbyggiare man eller qvinna, föd eller oföd, som
effter h. k. M:tz crönings dato blifver i sanning befunnen sielf vara
affallen ifrå för:ne vår christelige och enhellelige religion till någon
annan biläre, ehvad? nampn then helst hafve kan”, eller elliest i någen
måtte lönligen eller uppenbarligen giör, handlar eller sig bruka lather
till andra villfarande lerdomars förkofring, i synderhet ther till jakar,
samtycker och förhielper, att antingen något annat, än för:ne vår reli-
gions christeliga bruk uthi någen samqvemd, större eller mindre, på
ett rum eller flere”, till någet andeliget eller värdzliget kall insettias,
som och then sin barn, son eller dåtter, med vett och vilie antin-
gen” inländes eller uthländes uthi någen annan än i för:ne vår religion
lather upföda; item hvilket barn, son eller dotter, medh heller mot
föräldrernes vilie” sig härifrån afsyndrar, then samma, oanset uthi hvad
verdighet then vara kunne, skall igienom thetta brefs krafft uthan någen
gensäielse eller unskyllan aldeles hafva förverkat/ och förbruttit/ alt
sitt arf och vara uthanrikes ifrån osss och v. k. fädernesland af-
syndrad och skild, och erfvas tå then som en annen död man af neste
frendom af vår religion.
Och på thet att ingen, som är skilachtig med oss i religionen,
skall kunna under thet ordet: så lenge the sig roligen förhålla,
hvilket uti k. M:tz försäkring står, någerledes här i v. k. fädernesland
att blifva sig intrengia och insnika, skall thet ordet icke utaf någon
annorlunda uttydas, uthan som vi thet sielfve samtyckt och beiakat
hafve, nempl. att vi ther med inga tilkomande personer hafva mendt,
som och icke heller ännu mene eller häreffter skall" förståndet varda,
”) Här äro utan tvifvel förbigångna följande ord i konceptet till den likartade för-
eningen 1594 (jfr här förut n. 97, sid. 325): förutan h. k. M:tz egidt capell, der h. k.
M. kann vare stadde må wvare lidit eller in ymdt, eller och att de, som med oss udi
läron äro oense och sig f:de Upsale concilii beslut och thenne vår förening förvegrer
till att underschrifve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
